Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinesen. Historiett af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
satt vid ett bord inte långt ifrån. Jag märkte honom först
då han vände sig om och hälsade på mig. Jag besvarade
hans hälsning. Nu, i tarfliga civila kläder och i det
obarmhärtiga solskenet, tyckte jag att han såg fattig och sjuk
ut. Han stod så nära mig, att jag tyckte att jag borde
säga något.
»Tycker ni att det är vackert här?» frågade jag.
Han betänkte sig litet, som om han behöfde tid för
att förstå. Och han svarade:
»Det är underligt.»
Han gick långsamt förbi, stannade litet längre bort^
och ställde sig åter vid räckverket och såg ned i strömmen.
Dagen efter kom jag in på hotellkafét.
»Hvart har kinesen tagit vägen?» frågade jag kyparen
som slog i kaffet.
Det var en välgödd ung man med afrundade
armbågs-rörelser och hofmästarstafven i ränseln.
»Han har slutat,» svarade han.
Och han tilläde halft öfverlägset, halft urskuldande:
»Han passade inte här.»
Stjärnan har bleknat och är borta. En mjölksurra
skramlar genom gatan.
Den som kunde få sofva.
——*——
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
