Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kända melodier. Historisk skiss af Sophie Elkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men kammarmusiker Feldt, som stått och bläddrat
bland sina nothäften, ropade lifligt:
»Nej, gå för all del inte. Jag skall genast föredraga
några stycken, som torde intressera.»
Gustaf Adolf satte sig ögonblickligen ned och väntade.
Han såg hvarken till höger eller till vänster, utan rakt
framför sig på tapeterna med riddarne och jungfrurna,
falkenerarna och hundkopplet, som förföljde det borstiga
vildsvinet in i det tjocka buskaget.
Den främmande konstnären hade upphört att leta
bland sina nothäften och partitur, det han letade efter
fanns synbarligen ej där. Han satt en stund och efter-
sinnade hvad han skulle spela, ty nu ville han enkom och
allena spela för den ensamme mannen i den svarta dräkten,
som han dragit in i denna samling af obekanta människor.
Han ville gifva honom något i utbyte, därför att han
kommit så förtroendefullt, lockad af tonernas makt.
»Det är konungen af Sverige, densamme för hvilken
vi spelade upp till dans från musikläktaren i Eremitaget
för tjugu år sedan,» tänkte han.
Och med sakta knäppningar och fulltoniga stråkdrag
intonerade kammarmusiker Feldt kejsarinnan Catharinas
älsklingsmenuett, samma menuett efter hvilkens toner den
unge konungen af Sverige vid presentationsfesten i
Eremitaget förde, först den dåvarande storfurstinnan, numera
kejsarinnan Elisabeth Alexiewna, och sedan sin egen
till-ämnade brud, storfurstinnan Alexandra Pawlowna.
Den menuetten spelade kammarmusiker Feldt för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
