Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kända melodier. Historisk skiss af Sophie Elkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppdukad. Där fanns en chiffonier och några stolar, men
för öfrigt var det tämligen stora rummet tomt och öde.
Dess enda verkliga prydnad utgjordes af ett oljefärgsporträtt
af en ljuslockig gosse, som hängde öfver soffan.
Kammarmusiker Feldt förstod af likheten, att porträttet föreställde
den detroniserade konungens son.
Gustaf Adolf stannade tvärt framför den inträdande
och sade med den vänligaste ton:
»Jag ville ännu en gång tacka eder, min herre, för
edert vackra spel, som hos mig uppväckt både sorgliga
och glada erinringar.»
Medan han talade, såg han hastigt upp mot porträttet
öfver soffan.
»Vi sätta oss ned, min herre, och frukostera.»
På divanbordet var framsatt en brödkorg med några
skifvor bröd och en assiett med smör samt en likörflaska
med tvenne glas. Gustaf Adolf slog själf likören i de båda
glasen.
»Jag dricker eder skål, min herre, och tackar eder
ännu en gång för det vackra ni i går beredde mig tillfälle
att höra,» sade han.
Kammarmusiker Feldt stod midt emot Gustaf Adolf,
då han höll detta enkla skåltal, och han bugade sig djupt,
då det ändade och för detta konungen tömde sitt glas i
botten och med en vink antydde honom att göra
likaledes.
Nu satte sig Gustaf Adolf ned i soffan och pekade
på stolen midt emot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
