Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På afstånd. Skiss af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inga fruntimmer. De har ingen takt. Förbanna mig om
de det har!»
Dörren öppnades och vaktmästarn kom in med det
varma till smörgåsbordet. Allting var i ordning och den
inbjudande supén stod serverad.
Man satte sig. Och så fort helan var islagen
klarnade ingeniörn upp igen. Han höjde sitt glas och fick
åter det blida, goda leendet öfver sitt fula ansikte.
Nu skulle de vara välkomna, hälsade han. Och nu
skulle de allesammans lämna bakom sig lifvets små sorger
och förargligheter. Dessa skulle inte få släppas in i
deras krets i kväll, åtminstone inte så länge de voro
tillsammans här.
Besvärjelsen gjorde också verkan. Misstämningen
försvann. Och efter en stund var samspråket i gång lika
gladt och lifligt som under början af den lilla festen. Till
att göra dess fortsättning lyckad bidrog äfven de utmärkta
arrangementerna och den goda maten. I köket hade man
öfverträffat sig själf. Och isynnerhet tillvann sig orren
och glasspuddingen de största loford. Men sedan måltiden
var slut, och man blott satt kvar ännu en stund vid sina
sherryglas, blef Söderström märkbart tankfull och ordknapp.
Och midt under det Brandt var i färd med att berätta en
af sina mustigaste historier afbröt han den genom att ringa
på vaktmästarn.
»Det finns väl mer af orren och glasspuddingen
därute?» frågade han, då den bugande uppassaren stod
framför honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
