Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Hedin. En minnesruna af Valfrid Spångberg. Med 4 porträtt af Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig blifvit af för honom att i ett enhetligt verk
sammanföra nvad han sålunda funnit och satt i system. Men
praktiskt lämnar han i arf en hel statsrättslig
principbyggnad, som är både solid och svensk. Och det må väl få
räknas som en positiv bedrift.
Den dominerande plats, de konstitutionella intressena
haft hos Hedin, har ibland fört honom i konflikt med
hans egna meningsfränder, för hvilka andra till synes mera
praktiska intressen ibland låtit de konstitutionella sitta
emellan. Särskildt vid ett tillfälle kom det härigenom till
en brytning, som ännu spelar in i omdömena om hans
politik. Det var 1880. Riksdagen hade genom en
kompromiss beslutit en majstull, som frihandlarna ville ha
regeringen att undanrödja. Hedin älskade icke majstullen
mer än någon annan, men viktigare än att få bort en
olämplig tullsats syntes honom vara att riksdagens
konstitutionella enrådighet öfver tulltaxan upprätthölls. Detta
fattades som ett handtag åt den gryende protektionismen
och togs mycket illa upp. Majstullen afskaflades
emellertid af riksdagen själf ett par år senare och riksdagens
makt öfver tulltaxan lämnades orubbad. Sedan dess har
det väl händt flera gånger, att Hedin råkat i kontroverser
äfven med sina vanliga meningsfränder om den ena eller
andra konstitutionella frågan. Men i regel ha de böjt sig
för hans auktoritet. Däremot har det ofta händt, att de
förbisett den konstitutionella sidan af ett ärende, till dess
han satt fingret på den.
Intresset för konstitutionell ordning såsom grundvalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
