- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1907 /
10

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Änkefru Stoops hyresgäst, af Sophie Elkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.tresse kommit in i deras lif. När de sågo honom gå öfver
torget, undrade de hvarifrån han kom, och när han gick
tillbaka, undrade de hvart det nu bar hän. När han dröjde
öfver frukost- eller middagstiden, — han spisade på
Grub-bens värdshus näst intill — hade flickorna Stoop långa
öfver-läggningar med hvarandra om hvad som kunnat uppehålla
honom så långt öfver tiden.

Baron Mannersköld var en förbåldt vacker karl, en
verklig Adonis med lockigt, mörkbrunt hår och
mandel-formade bruna ögon. Han hade förtjusande små uppvridna
mustascher och en liten grop i hakan. Fru Stoop, som
sett kronprinsen i Stockholm anno tjugufyra, förklarade
alltid, att baron Mannersköld var denne nådige herres
af-bild, som han såg ut på den tiden, och vackrare karl än
kronprins Oscar var anno tjugufyra fanns inte i världen.
Hvarje gång deras hyresgäst passerade förbi salsfönstren,
vid hvilka mamsellerna Stoop sutto och sydde, och lyfte
hatten med de uppvikta brättena till hälsning, kunde de
båda flickorna aldrig undgå att anmärka, att baronen
säkerligen hade reda på denna förnämliga likhet, hvarför
skulle han annars burit det lockiga håret friseradt efter
sista porträttet af vår nådige kronprins? Han lyfte alltid
hatten från locktupén och hälsade artigt, först på den unga
flickan, som satt vid fönstret närmast trappan — det med de
blommande fuchsiorna och geraniumträdet — det var den
yngsta mamsell Stoop. Så hälsade han lika artigt på mamsell
Bertha, som satt vid det andra fönstret bakom det stora
myrtenträdet, hennes myrten, ett ganska öfverflödigt träd att draga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1907/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free