Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Änkefru Stoops hyresgäst, af Sophie Elkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jo visst, han hade både sett och talat med honom
många gånger, senast för några dagar sedan i hans bostad,
men mot honom hade räntmästaren inte visat sig så
synnerligen aimabel och rar, det fick han erkänna. I alla fall
var det ju bedröfligt, att han skjutit sig.
Bertha berättade hur glad och tacksam mamma varit
för det vackra rosenträdet, som baron skickat henne i går
på namnsdagen, och sedan han svarat, att det gjorde
honom mycket nöje, att hans ringa gåfva varit till behag,
gick han.
Men madam Lind stod kvar och vindade upp nystanet
åter och åter inför gamla frun, som nu kom in och tog
mycket illa vid sig, då hon fick höra hvad som händt.
Hon var alldeles förstenad och måste sätta sig och dricka
ett glas vatten.
Som fru Stoop var till mods, var hela staden. Allt
stod stilla eller rörde sig om räntmästare Barks själfmord.
»H varför hade han tagit Iifvet af sig?»
»Kunde det vara möjligt?»
»Försnillningar?»
»Nej, det trodde man inte, det vill säga, om man
inte kunde kalla det för försnillningar, att han haft en
större penningsumma i förvar för annan persons räkning
och att dessa penningar voro försvunna.»
»Hade han penningarna hemma?»
»Ja, den där lönnlådan i chiffonieren var ju hans fixa
idé. Han påstod, att det var ett säkrare förvaringsrum än
något annat i staden, och han skröt med den lönnlådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
