Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två dikter af Anders Österling - Lifvets ögonblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtroenden, som balft blott talas ut,
ocb ningslag, komna samma stund de (oro,
ooissa snäfnanden, som ntan slut
gå öfner I mitt blod ocb blifna oro —
det flor ocb söker mig, ocb mött på nptt
dess bemligbet är skiftad ocb förbptt.
Är det oäl lifbet, som nill gäcka så,
oildt med sin mångfald mina steg förnilla
ocb göra Ipckor, fpnd ocb löner små i
Jag oet det ei — men år för år belt stilla
går linset utifrån, på det iag bar
belt i min band, in i min sfäls (örnar.
Oet blir en gloria öfner allt iag ser
af dessa större, Qärran nerkligbeter,
en återglans, som gör det mpckna mer,
står öfner min närld som all näridens etber
ocb tröstar mig, fast onådd af min famn,
en bimtnel utan ägare ocb namn.
lif, goda lif, så låt det strömma fullt
med nackra spner utom mina gränser,
bnadbelst som kommer blir mig ändå buldt,
ocb ögonblickets gpllne skönbet glänser
bäst i den blick, där utan afunds damm
i oskuld speglad näriden träder fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
