Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rembrandt. Ett trehundraårsminne af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giösa. Rembrandts omättliga nyfikenhet på och
grundliga tillägnelse af allt som hör till sinnevärlden och
dess företeelser kan icke i detta fall användas som
argument emot honom. Den som gör sig förtrogen
med Rembrandt lär sig snart att skilja på hvad som
är medel och mål, hvad som är trappsteg och krön. Det
är ett obrutet sammanhang och en jämn fortgång, en
ständigt pulserande ström af lif och vilja hos honom,
från medvetandets uppvaknande hos ynglingen till dess
utslocknande i döden hos den 63-årige gubben, och
hvarje strek på papperet, hvarje rispa i etsplåten,
hvarje penseldrag på duken bildas med samma
nödvändighet som cellerna i de olika väfnaderna af en
organism, som har sina, efter vanligt språkbruk, ädla
och mindre ädla delar, hvilka dock alla med styrkan
och sundheten i sina funktioner vidmakthålla en själ,
som lyssnar efter det outsägliga och skådar efter det
som ligger bortom alla gränser.
Rembrandt hör ej till dem, som man genomskådar
i hast och som man snart blir färdig med. Själf ser
han med en långsam och begrundande blick, han går
ifrån ett ämne blott för att komma tillbaka till det
och se det från någon ny sida, till dess att det är
helt och hållet färdigskapadt i hans inbillning och står
fritt för sig själf, utan relation till något eller någon
annan i världen än till mästaren. Lika noga måste
äfven vi se på honom för att kunna uttyda hvad han
vill säga oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
