Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigillet. Skizz af Henning Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gömma sigillet och bar från denna stund det ständigt
på sig.
I uppmaningen att göra allt i rättan tid låg
förmodligen den hemliga tanken på timlig välfärd. Därför skulle
han noga iakttaga denna gyllne regel — det kunde i alla
händelser icke skada honom. Men innerst trodde den
gode mannen likväl mest på en förborgad, öfvernaturlig
kraft hos den gula metallklumpen, och så småningom blef
denna tro en fetischdyrkan, en öfvertygelse, som ingen
kunde taga honom ur.
Det började med att han en dag hade glömt att
sticka sigillet i högra byxfickan, där han alltid bar det.
Den dagen gick det galet för honom i affären. Han
expedierade en order orätt, fick snubbor af ena chefen,
kom i gräl på matserveringen och vrickade foten då han
hoppade af en spårvagn. — Efter den betan var han noga
med att hvarje morgon stoppa sitt sigill på sig. För att
ej glömma det lade han signetstampen hvarje kväll bredvid
sin klocka på nattduksbordet.
Likväl kunde det hända att det någon gång på
oförklarligt sätt försvann. Det återfanns alltid under någon
möbel, i ett mattveck eller mellan ett par tidningar, men
under den korta tid det var frånvarande, blef Sixten
fullkomligt sjuk af oro. En morgon hade han ej längre tid
att leta efter sin tyrann och den dagen hände det sig ej
bättre än att han råkade tappa tio kronor. Följande dag,
som var söndag, hittade han sigillet bakom eldgaffeln i
kakelugnsvrån och i glädjen medföljde han ett par kamrater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
