Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med 5 porträtt samt afbildningar af taflor af Norrman och Wahlberg) - August Bondeson, af A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det har med skäl framhållits, att hans märkligaste
arbete är och förblir »Skolläraren John Chronschoughs
memoarer».
Meddelas må ett par små personalia äfven rörande detta
verk, hvaraf, tyvärr, den tredje delen endast föreligger
som manuskript i ett mycket ofullbordadt skick: mest små
lösa anteckningar, omsorgsfullt utskrifna med hans rediga
stil och med det långa mellanrummet mellan linjerna och
försedda med rubriker: »Ch. och Kröplinge sanatorium»,
»Middagen hos grosshandlare Pettersson i Göteborg» o. s. v.
Det var en sommardag på början af 1890-talet, då ett
allmänt svenskt skollärarmöte hade fest i Göteborgs
slottsskog. Dit kom också August för att sammanträffa med
sina gamla hallandskänningar inom skollärarkåren. Han
sysslade då som allra bäst med Chronschough. Och han
fick under aftonen det bästa humöret ur dem. Han fick
se, hur också de kunde skratta högt och naturligt -— helst
då han något före morgongryningen härmade, med sin
äfven i detta fall stora härmningstalang, det ärevördiga
landeriet Olivedals tuppar, så att dessa något omornade
väcktes, och det blef en galande sångarstrid.
Han fick den sommarnatten icke så litet nytt och
friskt till sin Chronschough, hvilket bl. a. kan förklara den
försonande ljusa humorn i det klassiska verket, som på
sina håll dock väckt förargelse. Man har glömt, att det
är gångna tiders — 1860-talets — skoilärartyp, han haft
för ögonen. Och tryggt kan det sägas, att denna bok
liksom alla hans andra präglats af den solskensnatur, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>