Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prins Eugen. Essay af Harald Brising. Med 15 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rundmålning, här och där afdelad af träd som kulisser.
Det är syntesen af hans föregående studier på detta
område, en glänsande lösning af en dekorativ uppgift.
Skizzen visar huru noga han tänkt sig in i färgskalan
för att få rummet och målningen att sammanstämma.
Motivet är hämtadt från Tyresö, som alltjämt äger
hans gamla tillgifvenhet. Därute finner han på sistone
ännu en skiftning i det kända landskapet, den nordiska
skogens fantastik, dess trolldom, dess minnen och dess
skrämmande sägner. Det klarnar är som en illustration
till en gammal hjältesaga från vikingatiden, men
höjdpunkten af denna riktning når han i teckningen Stupet,
där skyarna jaga hvarandra som ridande valkyrjor och
de knotiga tallarna hålla vakt vid ättestupan. Det är
det heroiskt-episka landskapet, eller om man så vill
det romantiska, endast man undviker att förväxla det
med svagare produkter af samma namn. Det är
framsprunget ur en fördjupad insikt af naturens
ödesbestämdhet, af dess traditioner från hedenhös och dess
förbund med människor och gudar. Det bildar icke
något afbrott mot prins Eugens öfriga alstring, ty ett
drag af fantasi och mystik har alltid ingått i
densamma, men det sammanhänger med den förändrade
uppfattning af tiden och historien som vi observerat
redan i fråga om hans byggnader. Känslan af människans
förgänglighet har förmält sig med känslan af naturens
evighet och så har hvarje fläck af hans fädernesland
blifvit klassisk mark med uråldriga anor.
Året 1905 har törmått många svenskar att frångå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
