Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bakom. Novell af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans ungdom kommit igen. Och oupphörligt kysste
han sin hustru på handen eller munnen utan något
åtföljande ord.
Men i Elsas hufvud kommo ständigt nya idéer
flygande, och på eftermiddagen rann det plötsligt upp
för henne att det ena af de trefliga gafvelrummen en
trappa upp egentligen stod där till ingen nytta, men
nu kunde få en utmärkt användning. Och hon bad
strax sin man att gissa hvilken.
Professorn behöfde icke mer än ett ögonblcks
fundering så förstod han.
»Du menar Arling ...»
Men det glada leende med hvilket han sade det
mattades genast af, ty han insåg förslagets svårigheter.
Man kunde aldrig veta hur Arling skulle uppta det.
Kanske skulle han betrakta det som en ogrannlagenhet,
ett påträngande eller spåra en hemlig biafsikt. Hur
varmt än vänskapen flammat upp igen, glömde
Stålkrantz icke att man måste vara försiktig gentemot
ifrågavarande person.
»Men det skulle ju vara en sådan god hjälp för
honom, och har man verkligt deltagande för en vän,
så får man väl inte uppställa så många omöjligheter
för att göra honom en tjänst,» vidhöll Elsa.
Professorn såg tveksam ut. Visst hyste han
deltagande för honom. Visst ville han af hjärtat gärna
göra honom en tjänst, men . ..
Slutet blef emellertid det af Elsa åstundade. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
