Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bakom. Novell af Anna Wahlenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eftermiddag trodde jag att du bara var min vän och
af: en vän kan man ju taga emot tjänster utan att
känna sig skyldig till räkenskap och återgäldning, men
till en välgörare, som jag nu vet att du är för mig,
stannar man alltid i förbindelse. Och antingen du
nu har en tanke eller ej på att jag någon gång skulle
kunna inlösa denna förbindelse — en skriftställare har
ju dock en smula inflytande — så föredrar jag därför
att veta mig fri.»
Elsa hade blifvit blodröd öfver hela ansiktet, ty
hon insåg att hon hade en viss del i tillkomsten af
detta bref. Och ångerfull biktade hon hela sitt
går-dagssamtal med Kurt Arling. Hon hade nog pratat
en hop dumheter, som kommit honom att anse
hennes och hennes mans vänlighet för en slags
barmhärtighet blandad med beräkning och utan någon
personlig känsla.
Men professorn strök lugnande sin unga hustru
öfver håret.
»Jag visste att det skulle gå därhän,» sade han.
»Han skulle alltid upptäcka ett bakom. Hade det
inte blifvit detta, så hade det blifvit ett annat.
Och han stod fortfarande och strök sin hustrus
hår, men med ett tankspridt uttryck. Han tänkte på
hur det skulle kännas att lefva i en värld, där man i
hvart ansikte såg en mask bakom hvilket det verkliga
ansiktet gömde sig.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
