Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den rosengördlade, violbekrönta
Gudinnan, der. Ej hennes svanor simma
På flodernas kristallevåg, ej kuttra
I lundens sköte hennes dufvor mer.
Ett dunkelt kloster, helgadt åt Maria,
En götisk kyrka är naturen vorden.
Högt hvilar der på hergens kolonnader
Azurens hvalf. I stjernornas församling
Predikar månen, prydd af ljusets mitra,
Serafiskt klädd i hvita messedragten,
Och morgonsolens gyllne krucifix
På österns rika högaltare blänker.
I lunden klinga näktergalens psalmer,
Andäktigt lyssna blommorna. De luta
Mot jorden tankfullt sina hufvud neder,
Och daggens ängel, förd på nardusskyar,
Vigvatten stänker öfver ängens folk.
Ja, kom, Amanda, läs med mig det nya
Förbundets bok på hvarje blad i skogen!
An profeterar i naturens tempel
Den helige. Än öfver Sikarsbrunnen
Han sitter tänkande, då middagsstrålen
Med lodrätt sken förbränner dalens liljor.
Än lifvets ord och salighetens lära
Från bergens höjder väldigt han förkunnar.
Än källans vatten mystiskt han förvandlar
I drufvors blod och spisar underbart
I ödemarken trötta vandringsmänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
