Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon vann. Hon sina segertecken bringar
Till jorden ned och dem som prydnad bär.
Uti sin blick hon solens strålar binder;
På hennes panna blänker dagens sken,
Och morgonrodnan ler på hennes kinder,
Så varm och blygsam, oskuldsfull och ren.
Men natten tog hon icke, tänker mången. —
Jo, natten ligger i dess lockar fången.
5.
Mitt ena öga såsom Nilen strömmar,
• Mitt andra öga flödar såsom Po.
Du ensam dock för mina qval ej ömmar:
Du står med torra ögon och ser på.
O, när jag, tärd af lång förväntan, frågar,
Om jag får komma, gladt du svarar: ja!
Du synes född att tjusa och bedra.
Du kallast är, då jag som hetast lågar.
Du säger ja, men när du säger ej:
Och då är ja detsamma som ett nej!
6.
Jag såg en gång uti en myrtenlund
Begrafvas t ven ne sköna, trogna tärnor.
Jag såg en hjort, som jagade en hund;
Jag såg en blind, som täljde himlens stjernor.
En mulen dag, då solen blänkte klar,
Ett skepp jag såg, som timradt var af sippor;
Med ormens fötter skeppet lastadt var,
Och samm på spetsarne af tverine klippor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>