Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du har en lag, så vis och sund,
Som helst jag ibland alla lyder.
Den liknar fadrens ofvan skyn,
Är kärlekens, barmhertighetens.
O, att den vore mensklighetens,
Du domare med rosenhyn!
Att ordna, granska, då och då
Bör kungen kalla sina ständer.
Du håller riksdag, du också;
Der pröfvas strängt med knäpta händer.
Hvar gerning, som du minnas kan,
Du lägger fram för att bedömas
Af himlen; — ej ett fel får glömmas
Af samvetet — dess ombudsman.
Men sist, du lilla fridens stat:
Det är ej godt att stå allena
Bland snikna grannars hot och prat. —
O, kom att dig med mig förena!
Du rodnar? — Du går in derpå?
En verld nu trotsa kan vår styrka!
Jag svär att skydda lag och kyrka,
Och sälla bli vi båda två.»
Flickan och spegeln.
FLICKAN.
Hvad en hal
Ändå kan
Ge för qval!
Ja, minsann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
