Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här sofver allt hvad lif och anda eger
Med täcket draget upp om örats kant,
Ty — vintren är så lång och kall, man säger
Och det är sant.
Hos dig, o Morfevs, åter pura sommar
Och fogelsång och lust och klarblå sjö,
Hos dig hvarenda liten buske blommar —
När vi ha snö.
Hvad helst de önska dina barn du gifver,
Och detta utan skilnad till person:
Hos dig en trashank lika lycklig blifver
Som en baron.
Af slafven skakar du den tunga bojan,
Gör honom lycklig, afundsvärd och rik,
Och torparn se’n i halft förfallna kojan
Blir grefven lik.
Skolmästarn med den flätade karbasen
Tvåtusen banko minst i lön du ger,
Och herr kommerserådet emot »Vasen»
Så saligt ler.
En cessionant, på vippen just att »stoppa»,
Blir genom din försorg från björnar fri,
Och .bleka hungern bjuder du på soppa
Med klimpar i.
Hur öfver gamla mö’r du dig förbarmar!
(Din godhet aldrig nog man prisa kan.)
Knappt ha de sjunkit uti dina armar —
Så få de man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
