Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den förordning, at ingen kunde få äga henne, som
icke förut dräpit Ormen eller Draken, hvilken låg
omkring hennes Jungfru-bur: Det war en
Ringmur[1] omkring Slottet, der hon wistades,
hvilket hennes Fader gifvit henne til Tandfä eller
Faddergåfva[2]: Meningen war, at Thoras fägring
och dyrbarhet borde åtminstone kosta så mycket
som at intaga Fästningen med wåld: Ragnar tog
krigsfolk med sig och for i hemlighet til denne
Borg, förklädd i ludna skinnkläder, på det ingen
skulle känna honom, hvaraf han är kallad
Lodbrok[3]: Han intog Slottet och tillika Thoras
hiärta, hvarmed han ock fick henne til hustru[4] och
[1] v. supr. c. 8. §. 20.
[2] v. supr. c. 9. §. 13. in not.
[3] Lodbrok, efter han war både Luden och Brokug med
dessa kläder: Utlänningarne hafva kallat honom Lothrok
(v. Wilh. Gemmet. Hist. Norm. L. 1. c. 5.),
Lodparch (v. Ad. Brem. Hist. Eccl. L. 1. c. 33.),
Lothebrick (Polyd. Verg. Hist. Angl. L. 4.) och på åtskilliga
andra sätt. Märkeligt, at sådana tilnamn blifvit oftare
brukade, än de rätta namnen, som derigenom blifvit
liksom förqvafde. Man har sagt Kraki, Hvitserk, Beli
&c. mycket mer, än de namn, som blifvit dem gifne
wid födelsen.
[4] Sagan säjer på sit gamla inbundna och gåtaktiga wis,
at så snart Ragnar fådt weta med hvad wilkor Thora
Borgarhiort stod at winnas, nemligen endast derigenom,
at Ormen omkring hennes Jungfru-bur blef ihielslagen,
skall han låtit giöra sig ludna brackor och öfverkläder,
dem han låtit koka i bek, hvarmed han wid
landstigningen i Götaland wältrat sig i sanden och dermed gådt
til borgen om morgonen i första gryningen. Ormen
skall han då hafva dräpit och låtit järnet af sit spiut
sitta qvar i ryggbastet. När då Borgar-tinget blef hållit
och man almänt efterfrågade, hvem som giordt denna
tapra gerning, steg Ragnar fram och wisade sit
spjutskaft, som passade ihop med järnet, hvarpå den
utlofwade Brude blef honom tilerkänd (Ragn. Lodbr.
Sag. c. 1. &c.); men denna Saga utprålar Saxo
Grammaticus ännu mer med sina dikter. v. J. Wild. L. c.
p. 270. &c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:25:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svearikehi/1/0526.html
