- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
11

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. TUSSILAGO FARFARA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2.

TUSSILAGO FARFARA.



Ma STB OF. F&lfötter. Skrap.— Skreppe. Ler skreppe. Slrep,

Hofgräs. På Finska : Lesken-Lehti. Varsarikavio.

Yskaruoho.

Stängeln är enblommig, täckt med små,
bladlika fjäll. Rotbladen nästan hjertlika och i
brädden tandade.

Linn. Flora Sa. p. 289- Cl. 19. Stngenesjå. Pol. superfl. — Liljebl.
Sy. Flora, s. 565. Kl. 15. Svågrar. — Murray App. Med. 1. p. 13g. —>
Retz. Fl. oec. s. 741. — Pharm. Suec. Farfara, Radix, Herba.

\^exer på lerjord, som af dess mångåriga och krypande
rötter sammanbindes; utvisar källsprång eller vatten i
grannskapet. Blommar strax efter islossningen med gula
blommor; dess inunder hvitludna blad framkomma
senare än blomman, hvilket gaf de gamla anledning att
kalla vexten: Filius ante patrem.

Bladen, som mest nyttjas, äro beska, och hafva för
lång tid tillbaka varit berömda i bröstsjukdomar. De, äro
ej hettande, och kunna derföre äfven nyttjas i de bröstets
åkommor, som äro förenade med feber och hetta,
antingen såsom Té, eller i afkok (decoct.). Mot
körtelsjukdomer eller skrofler har alkoket äfven varit gagneligt.
Rötterna, som, på visst sätt beredde, duga till fnöske,
sägas hafva gagnat, då de, i stället för tobak, blifvit
rökte af dem, som varit besvärade af hosta och andtäppa.
Rötterna torkas, bultas och göras mjuka för att tjena
till fnöske; doppas sedan i vatten, hvari saltpeter är
upplöst, då de väl torkadef fatta lättare eld och kallas
luttrade.

a. en strålblomma. — b. en diskblomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free