- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
15

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. ANEMONE NEMOROSA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3.

ANEMONE NEMOROSA.



H v i t s i p p a. Hvilhverf. Fagblomma. Kcilblomster.
Fagnings-blomma. — Hvidvise. Hvidsirnmer. Geilsimmer. Kvitsim•
mer. Sausimla. På Finska: Vuolien Riikka.

Örtstjelken enblommig och utan svepe. Bladen
flerdelta och inskurna, sittande vanligen tre,
nästan midtpå stjelken. Frön spetsiga.

Linn. Plora Su. p. 190. CL 15. Polyandria. Polygyn. — Liljebl.
Sv. Flora, s. 324. K!. 9. Mång männingar. — Murr. App. Med. 3.
p. gr. — Retz. Fl. oec. s. 4S- —• Fharm. Suec. Ed. 2. Ranunculus albus,
Herba, Flores.

Växten, hvars rot ar mångårig, blommar ifrån svalans
ankomst till midsommar, och träffas på skuggrika ängar
allmän. Blombladen äro merendels på undra sidan rödaktiga
och strimmiga, äfven med ljusgröna fläckar eller streck.

Hela örten är skarp, ech bör nyttjas med
varsamhet. Den har blifvit ansedd såsom orsaken till rödsot
och blodig urin hos boskap, som ej är van dervid.
Liksom det egenteligen så kallade ältgräset (Pianunculus
flammula), botar Hvitsippan ältfrossan, då den stött bindes
på pulsarne. Men de sår, som af hvitsippans utvertes bruk
uppkomma , äro svåra att laka, hvarföre vexten icke bör
ligga länge på huden. Den har emedlertid blifvit
rekommenderad i brist af spanska flugor. Att om våren, såsom
preservatif emot frossan, äta hvitsippor, en osed, som i
åtskilliga landsorter förekommer, är högst farligt; man
har exempel på dem, som deraf svullnat, fått fläckar i
huden, urinstämma, m. m. men genom kräkmedel, varma
bad, olja, slemmiga soppor, lavementer och svettdrifvand©
medel blifvit räddade. Vatten distilleradt med denna vext,
borttager fräknar och solbränna: men som huden kan
frätas häraf, så bör det hvarken vara starkt eller brukas
för ofta.

a. flera pistiller tillsammans utgörande fruktfästet. —

b. en pistill med ståndarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free