Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 8. VIOLA ODORATA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8.
VIOLA ODORATA.
Luktvioler. Äkta Violer.
Är utan örtstjelk, med krypande rotskott och
hjertlika blad. Blomstänglar och bladskaft
uppstiga tillsammans från roten.
Linn. Fl. Su. p. 3o4. Cl. 19. Syhgenesia igam. Lilj. Sv. Fl. s. roa.
Kl. 5. Fihuäxh. JUurr. App. Med. T. 1. p. 017. Retz. Fl. cec. s. 775.
Pharm. Su. Yiolae ilor. recent. Semina, Radix.
I södra delen af Sverige träffas Luktvioler vildt vexande
i skogslundar; inflyttas ofta i trägårdar. Blommar om
våren. Skiljes från Hundvioler (Viola canina) derigenom,
att den sednare har uppstigande stjelk, utan rotskott,
med mer aflånga blad, blekare blomma och nästan ingen
lukt. Buskviolen (Viola hirta) har håriga blad och inga
rotskott. De hafva aila mångårig rot.
Med försigtighet bör denna, likasom alla starkt
luktande blommor, förvaras i boningsrum. Ett ungt
fruntimmer sof i tillstängdt rum, der man insatt ett fat med
färska violblommor; hon dog deraf under anfall af slag.
Vex-ten tillskrifves en lösande och drifvande kraft. Såsom
uppmjukande användes den till omslng, och tjenar äfven till
lavement. Frön, tagna i form af emulsion, d. ä. stötta,
blandade med vatten, då blandningen silas och socker
tillsattes, laxera lindrigt, hafva botat urinstämma, som varat
7 dygn, och drifvit njursten. Hoten, helt färsk, nyttjad
till infusion med vatten, bar i dosis af 2 - 5 uns, likasom
sin samslägting den hvita Ipecacuanha (Viola Ipec.) gjort
kråkning och äfven laxerat. Violsirap beredes, då
blommorna rensade från blomfodren, läggas i vatten, stötas
lindrigt, silas, och det silade blandas med socker; utrikes
kokas stundom det silade. Häraf ges skedbladsvis åt barn
«mot hosta och torsken (Aphlhac), emedan värken lindras
deraf. Hos späda barn tros violsirap befordra sömn.
Förfalskas med saften af blåfärgande blommor, i synnerhet
sAqvileger, då lukten påsättes med roten af så kallad
violrot (Iris Florentina). I brist på Luktvioler är bättre att taga
Hundvioler, af hvilka god violsirap kan fås. Gammal och
illa förvarad violsirap förlorar sin rödaktiga eller violetta
färg, hvårföre någre bruka,tillsätta litet citronsaft eller
saltsyra. Detta är skadligt till invertes bruk, och gör dess
användande i kemiskt afseende högst bedrägligt. B!å
vext-safter upptäcka, genom färgförändring, syror och lutsalter
(alkalier) i deras upplösningar: af de förra rodnar
violsaften; af de sednare blir då vextfärgen förbytt i grön.
a. en pistill. — b. en af de mindre och — c. en af
de större ståndarne.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0042.html
