- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
51

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. VACCINIUM OXYCOCCOS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12.

VACCINIUM OXYCOCCOS.



Tranbärs-vext. Tränjon. Tranjuter. Myrbär. —
Strand-bär. Tonnorbär Tonnorgran. Stråebär. Jegge.
Murje. På Finska : Karpala.

På Lappska: Ladich.

Örtstjelken trådlik, nedliggande eller krypande.
Bladen eggrunda, helbräddade och inunder
livitglänsande. Blomskaften upprättstående.
Blomman delar sig i 4 bakåt böjda kronblad.
Bären ha 4 rum för många frön.

Linn. Fl. Sv. p. 126. Cl. 8. Octandixia. igyn. Liljebl. St. Fl. s.
j65 Kl. 7. Tiemänninga». llurr. App. Med. T. 2. p. 72. Retz. Fl. oec,
$. 755. P/iarm. Su. Oxycoccos Baccae.

lVlan träffar denna lilla buskart merendels vexande bland
rödmossa (Sphagn. palustre) i kärr. Den blommar i Juli
månad, och får först in på sena hösten mogna bär, som
likna lingon, men äro något större och mycket surare till
smsken. För sin skarpa syras skull nyttjas bären så väl på
apteken som i hushållen, och samlas sällan föriän frost
och vinterköld gjort dem mjuka. Insyltade med socker
blif-va de smakligast; med håning till lika vigt emot utpressade
bärsaften fås, genom lindrig kokning, ett godt och
helso-s«mt medel, Tranbärs-håning kalladt. Liksom lingon och
flera bärsorter, kunna desse öfver vintern förvaras i vatten,
hvilket deraf får vacker färg samt angenäm syrlig smak,
och brukas som allmän dryck i Ingermanland; den kan
också tjena såsom kylande och läskande att blanda till andra
drycker, i synnerhet i febrar; bärsaften ger äfven åt gelé
nästan blodfärg. Barn, som ätit tranbär^ hafva deraf
blif-vit befriade från maskar. I Norrland indrypes en droppe
af tranbärs saften i ögonvråen emot dåliga eller svaga ögon.

— Hos Guldsmeder användas tranbären, i stället lör
vinsten, till silfrets hvitkokning. Den svarta kopparhinna, som
synes på }’tan af nyss glödgadt vanligt arbets silfver iS
lö-digt (bergfint silfver kallas’16-lödigt, och är utan
koppar-blanning), bortfrätes under hvitsjudning, då silfret: kokas
j oförtennt kopparkärl med tranbär och koksalt, vid pass
lika mycket af hvardera, utspädde med vatten; silfret, som
igenom föregående glödning renas ifrån vidhängande
brännbara ämnen, får nu af syran ett mast och hvitt utseende,
lika vackert, som af vin-sten och salt. — Ibland fåglarna
äta i sjnanerhet de af Trast- och Orrslägtet tranbären
begärligt. — Det som i English Botany är anfördt, att man
i Sverige ej skulle känna tranbärens nytta, röjer blott
författarens okunnighet om landet och dess hushållning.

a. pistillen. — b. en ståndare. — c. ett afskuret och
d. ett helt frö.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free