Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 15. FUMARIA FABACEA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
15.
FUMARIA FABACEA.
Lökfumari. Åkerrök. Gallgräs.
Örtstjelken är enkel, med 2-3 derifrån
utgående greniga bladskaft. Bladen äro dubbelt
tredelade; småbladen glatta, något trubbiga och
tre-flikiga. Blomskcirmarne långa som
blommorna, hela och trubbiga.
Sv. Bot- 1. Upp]. N:o i5. Fumaria solida. — Linn. FL Su. p. 245. Cl.
17. Diadelphia 6andr. Fum. bulbosn yar. — Liljebl Sv. Fl. s. 3i4*
Kl. 14. T vakviie , Fröhusbärande. Fum.bulbosa. — illurr. App. Med. 2.
p, 45a. — Sepp Kops Fl Bat. £g. et descr. — Retz. Fl. osc. s. 276. Fum.
fabacea. — Pharrn. Suec. Aristolochia: fabaceae Radix.
X skogs-angar, samt vid foten af buskbevesta berg, vexer
Löklutnarien och blommar om våren på mångårig rot. v.
Linné anför, såsom artförändringar af sin Fum. bulbos a ,
både denna och en annan stöire, som hos Botanisterna är
känd under namn af Fum. cava, för dess ihåliga rot; men
de torde likväl, enligt Hoffmans, Curtis och Smiths intyg,
i egna arter böra åtski’jas, såsom ständigt bibehållande
sina kännetecken, bland hvilka de af blomskärmarna tagna,
i synnerhet utmäxka sig. På denna äro desse hela, men
på en annan art, som Herr Retzius kollar solida, och Wi
11-dinow Halleri, och äfven hos oss, fastän sällsammare
förekommer, äro de inskurna eller delta. Nyare Botanister
liafva skilj t dessa till slägtet från vår véniiga Jordrök
(Fumaria officinalis) under namn af Cory dalis. örtklassens
särskilta fröredningsdelar synas på figuren, som
föreställer en genom förstoringsglas sedd blomma af Lökfumarien;
a. är pistillen eller honan, b. ståndarne med sina
knappar, c. vingarne eller blommans sidblad , som här
innesluta ståndarne jemte pistillen: d. h v len eller nedra
blombladet, e. seglet eller öfra blombladet, f. blomskärm, «
blom-fodret, h. fröhus, i. fröet, som är svartglänsande.
Det är roten, i synnerhet af Fum. cava, som
förekommit på apteken ; också är den merendels större änden
lökfortniga täta (Fum. solida), och kanske detförevald till
medicinskt bruk. Smaken ar något besk och skarp; men
lukten är nästan ingen. Kraften meddelar sig åt sprit och
åt vatten; ehuru det sednare lösningsmedlet tager tiil sig
mindre al rotens skärpa. Man har rekommenderat dess
användande i lorm af tinktur eller extrakt, emot maskar
och afstannade regler (menstrua): att rena sår och hämma
benröta, har man brukat roten pulveriserad i såret inströdd.
’Jill mjöl och bröd nyttja åtskilliga Ryska folkslag denna
rot’ — Bade Läkare och Fältskärer föreskrifva nu mera,
högst sällan, Lökfumarien emot sjukdomar eller sår.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0070.html
