- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
67

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. FHAGARIA VESCA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

16.

FHAGARIA VESCA.



Smultron-ört. Jordbär. Jolbär. Rödbär.
Snytterbär. Backbär. Hättebär
. På Finska: Mansikka.

Bladen äro tredelade; småbladen eggforniiga
och sågtandade. Örtstjelken refvig, med långt
krypande rotskott.

Linn. Fl. Su. p. 175. Cl. 12. Icosandkia polyg.— Liljebl. Sv.Fl. s.
ao3. Kl. 8 T ju gem Ä nn 1 ngar.—31urr. App. Med 5 p-142-—DuHamel
de M. Traité des arbres fruitiers, T. 1.— Du C/tesne Hisi. nat. des Fraisiers.

— RcCz. Fl. oec. s. 260.— Pharm. Fragarue Bacca;, Hexba, Radix.

Örekommer allmänt på torra ställen, samt blommar i
Maj och Juni månader. Dess rot är mångårig, och när den
inflyttas i trädgårdar i lös och god jord, blifva dess bär
större och vexten frodigare. Jordgubbar, som under olika
namn odlas, anses som skilda atter. Ju större frukten är,
ju mindre behaglig blir dess smak och lukt.

Bären äro i allmänhet ganska helsosamma: likväl
förorsaka de hos somliga ett friselartadt utslag, och hos
andra liksom rus eller yrsel. Såsom läkmedel betraktade, an*
ses -de vara lösande, kylande och förekommsnde röta.
Ymnigt nyttjade hafva de, efter den store v. Linnés
exempel, botat gikt och podager. De som af mjeltsjuka
blif-vit sinnessvage, sägas af smultion, som då gjort sfark
diarré, hafva blifvit återställde. Lungsiktige och de af
sten-plågor besvärade, anföras äfven ibland dem som häraf
återfått helsan. Bästa sättet att nyttja bären är utan tvifvel
att förtära dem råa, och kan då tilläggas antingen socker,
vin eller något aromatiskt; de kunna ock, om magen
fördrager det, ätas med mjölk. Smultron upptäcka ofta
Binnikemaskens närvaro, och man har sett stycken af denna
mask bortgå efter deras förtärande. Mejer tillägger
jem-väl, att detsamma bänder efter ätna morötter, hvartill han
förmodar att luftsyran (kolsyregasen), som utvecklas, är
orsaken. Distilleradt smultron vatten tjenar för svidande
ögon. Af bären skall ock ett angenämt bränvin kunna
erhållas. Bladen nyttjas och berömmas af många i stället för
Té. För att tillreda detta, samlas de unga bladen om
våren och torkas i skuggan eller i en afsvalnad ugn, på
bleckplåtar och ofta omrörde att de icke bli bruna, och
förvaras efteråt till bruk. Friska bladen eller hela örten bultad
cck lagd på gamla bensår, skall hafva läkt dem, och lie-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free