Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 18. LEDUM PALUSTRE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18.
LEDUM PALUSTRE.
Sqvattram. Getpors. Sqväkra. Lummer. — Vild
Rosmarin. På Finska: Suonpursu. Suokanerva.
Bladen smala, lansettlika, under brunludna.
Blomknippan i toppen af grenarna.
Stån-clarne längre Un blomkronan.
Linn. Fl. Su p 135. Cl. 10. Ds c A nd bi a i:gyn. — Lilfebl. Sv. Fl. s. 162.
Kl. 7. Ti em a. nn. — Murr. App. Med. 2. p. 75.— EergH Mat. Med. p. 360.
Retz. Fl. cec. s. 552. Linn. Diss. de Ledo palustri. Ups. 1775. — Vharm.
Rosmarini sylyestr. Herba.
inordens ode och kärrfulla marker få ett mindre rysligt
utseende, då denna buske omkring midsommaren, ofta
under skygden af barrträden, från tufvans sida uppskjuter
sina blomfulla grenar. Bladens form har jemte deras
luktande egenskap icke oförtjent gifvit vexten det namn,
hvar-under den på apteken bevaras. Om denna buske, som
kreaturen utom gelen, allmänt skräda, sprider vårtiden en
icke obehaglig lukt, blir densamma under sommaren icke
endast alltför stark, utan gör äfven hufvudvärk. Denna
plåga, åtföljd icke sällan af ursinnighet, erforo
förfäder-ne, då de, i brist af humla, kryddade ölet med getporsen.
Säkrare användes den såsom hushålls- och läkmedel.
Boskap besvärad af ohyra, befrias derifrån medelst tvättning
med en stark lag af färska qvistarna, för hvilka äfven de
envisa vägglösst-n f!y, då qvistarne läggas mellan
sängkläderna. Malen säges kunDa ödas på lika sätt. Ännu
verksammare skulle förmodligen den tjär lika vidbrända oljan vara,
om ej dess lukt vure så ganska obehaglig. Dekokt på
bladen har med förmån blifvit både in- och utvertes nyttjad
för svåra utslags sjukdomar. För kikhosta, särdeles i dess
början, och rödsot har man icke utan skäl berömt samma
tillredning i förtning med kräkmedel, hvarmed äfven
Ung-rarne och de som bebo nejden af Karpatiska bergen
förekomma vådan af den hos dem gängse smittsamma
hals-sjuka. Linné säger ait detta medel användt såsom
gurgelvat-ten och omslag af infusion på örten gagnat i strypsjukan
(angina strangulatoria), som äfven är smittosam och
epidemisk. Murr. Emot onda sår i hufvudet (Tinea Cap.)
och skabb gagnnr tvättning med dekokten^ hyilken äfven
då bör tillika invertes brukas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0082.html
