Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 19. TORMENTILLA ERECTA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
19.
TORMENTILLA ERECTA.
Blodrots-ört. — Tormentill. Tilmantille. Tillerod.
Tepperod. Mimdsliolrod. Mandsrod. Tolfmändsrcd.
Huulrod. På FinSka: Lärvenäjuuri. Pnnajuuri.
Örtstjelkén är grenig och nedliggande (utbredd).
Blaclen utan bladstjelkar och 5delade;
småbladen de tre yttersta lansettlika och
sågtan-dade, de två innersta, som omge stjelken,
inskurna, oftast jklufna. Blomfodret gklufvet. k
Blomkronan mest 4bladig.
Linn. Fl. Su. p. 17g. Cl. 12. Icosasdbia Polygyn. ■— Liljehl. Sv.
Fl. sid. 205. Kl. 8. Tjxjgemänningar. Torm. Officinalis. — Mu r r«
App. Med. 5. p. 140. — Scheff. Kem. Foreläsn. s. 5oS* — Retz. Fl. cec. s.
722. — Pharm. Tormentillae Piadix.
Förekommer på mflgra och torrn stallen icke sällsynt,
blommande i Juni och Juli månader. Dess stora likhet
med Potentillslägtet, hvarifrån den endast med 4? istället
för 5 blomblad, är skild, har hos somliga gifvit
Blodrots-örten ett rum ibland Potentillerna. Dess mångåriga rot
är något kägelformig, i ytan ojemn och mörk, inuti
röd-aktig, utan lukt, med sammandragande och något litet
aromatisk smak.
Rotens egenskaper upptagas så väl af Sprit som af
Vatten; det sednare får under destillation med den, någon
lukt och smak af rosenvatten. Invånarne på Orkaderne
och Ferröarne betjena sig af roten till garfning, och skall
lädret deraf blifva fastare och bättre än af Ekbark.
Lap-parne rödfärgs läder med saliven, då roten tuggas. Kokad
i vatten, fås deraf dekokt, tjenlig till gurgling då
tungspenen (uvnla) är förslappad eller tandköttet blöder och
tänderna lessna; den tjunar äfven att dermed tvätta gamla
sår, som sedan med passande betäckning fredas från
luftens åtkomst, och tros att läkningen påskyndas, om
de-kokten några morgnar å rad tillika nyttjas invertes. —
Anledning till Svenska benämningen har utan tvifvel blifvit
tagen af rotens visade nytta emot blodflöden (hacmaturia,
dysenteria), i synnerhet hos boskap, åt hviika den gifves
invertes, enligt De Gorters intyg. Men ett klokare
behandlingssätt af sjukdomen hos jnenniskor torde förbjuda
bruket af Blodroten för dem. Atskillige okunnige
personer hafva med den sjukes skada i otid gif\it den emot
frossan. Svart bläck tillredes af ii lod torkf.d och
pulve-riserad Blodrot och 7 uns regn- eller sjövatten. Detta
kokas tillhopa några minuter, då 3 qvintin jern- (grön) vitriol,
1 qv. Gummi arabicum och 1 qv. brun bresilja tillägges.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0086.html
