- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
87

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. HYOSCYAMUS NIGER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21.

HYOSCYAMUS NIGER.



Bolmört. Htinsabale. Svinbönor. —Styggräs.
Stinkgräs, Söfgräs. På Finska: Hulluruoho. Siarikaali.

Bladen äro groft tandade eller nästan flikiga,
omfattande stjelken och, liksom Blommorna,
sittande tätt invid den.

Linn. Fl. Su. p. 70. Cl. 5- Pentandria igyn. — Liljebl. Sv. Fl. a.

89. Kl. 5. Femmänningar. — Murr. App. Med. 1. p-444* K.V.A.Handl.
1774, s. 52. — Halle Gifrpfl. p. 53. tab. ro. — Retz. Fl. cec. s. 3i3. —
Jahn• Ausw. d. Arzneyinitt. 1 B. s. 43o. — Pharm. Hyoscyami Semina
e t F o 1 i a.

På torra ställen nära husen blommar Bolmörten i Juni
och Juli månader; har 2årig rot, liknande
palsternacks-roten. Fröen bevaras från regn genom lock på fröhuset.
Hela vexten är mjukhårig och kännes fet och klibbig, samt
liar vidrig, skadlig lukt. Getter och kor sägas tåla
örten; men skola förlamas deraf. För fåglar och i
synnerhet höns-slågtet är den giftig, och för gäss äro fröen lika
vådliga, om de förtäras. Rötterne lagda i rutn fördrifva
råttor; men då böra ej menniskor vistas der. —
Bolmörts-ölja fås af pressade frön; Extrakt af vextens utpressade
och inkokade saft. Salfvan beredes af stötta, kokade och
med svinfett blandade Bolmörtsblad; efter silning tillsättes
Bolmöusolja. Plåstret göres af oljan och vextsaften
kokade med ti;Isals af vax, terpentin och pulver af örten
torkad; detta i spanskflug-plåster döfvar värken, då flugan
drager opp blåsa Af färska Bolmörts blad hvarpå slås olja
eller mandel - olja, som lemnas några dagar på varmt
ställe, lås en så kallad infunderad Bolmörts-olja (Ol.
infusum Hyosc.), hviiken utvertes varm ingniden, ska l tjena i
ledernas styfhet, senors förkortning, blinda gyllenådern,
urinstämma ; orh blandad rned kamfert, samt ingniden på
magen, säges denna olja stilla långvarig hicka och
krampvärk. — Lika delar Bolmörtsblad och Backtimjan (Thym.
Serpyll.) kokade i z qv vatten £ timma skola gagna mot
förkylda lemmar. Flera allnar å rad bör den af köld
skadade dfden håilas i timma, utan att efteråt filtorkas, i
af-koket, som bör vara väl varmt. — Mot blodhostning af
för mycken retlighet berömmes Bolmörts oljd (01. coct. fol.
Hyosc.) som b redes af 2 uns friska stötta blad och S
uns ren bomolja.

"Vid rötternas uppgräfning fingo någre arbetare, af
vextens blotta uldumining, hulvmiväik och yrsel. Al 9
personer, som äiit soppa, hvari rot n genom misstag, 1 stället
för pdlsternackor, blifvit kokad, blefvo somfige mållöse,
och alle angrepos af törst, bicuiad imagen, koavulsioaer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free