- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
99

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. BERBERIS VULGARIS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

24.

BERBERIS VULGARIS.



Berberis. Surtörne.

Qvistar med tredelta taggar, danade af
bladfjällen. Bladen aflånga, hvasst sågtandade.

Linn. Fl. Su p. 116. Cl.6. Hexandria i:gyn. Liljebl. Sv.Fl.s. 101.
Kl. 5. Femmans. — Murr App. Med. T. 4- P- 79- — Retz. Fl. cec. s. 98-

— K. V. A. Handl. 1745. 5.251. •— Pharm. fierberidis Baccse, Cortex,

En förmodligen fordom utländsk Bnskart, som genom
fåglars tillhjeJp, hvilka njutit bären i trädgårdarne, vunnit
burskap i Svenska Flora. Den träffas icke mindre i
skogarna, än på steniga öppna backar, och knappt finnes
bland inhemska buskar en mera lämplig för häckar och
inhägnader; men den tål icke att klippas eller skäras.

Blomklasarne utskjuta midt ibland de sammansittande
bladen, och de kransvis förenade gula blommorna,
behagligare till utseendet än lukten, bidraga till Juni månads
fägring. Den egna retlighet som deras ståndare äga, att
vid minsta vidrörande närma sig till pistillen, är ett
förnöjande föremål för örtkännaren.

Polackarne koka mellenbarken med alun och färga
dermed’ läder brandgult. Sker detta med lut, k^n Saffran
på lika sätt tillverkas. Med färska barken på rötter och
grenar färgas ylle gult, om barken sköljes och kokas i
vatten, hvari godset sedan lägges. Om läder, färgadt med
barkens afkok, sedan torkas och flere gånger doppas i In
digo-upplösning med vitriol-syra, blir färgen derpå grön.
Så väl träet af roten som af stammen passar ganska väl
till faneringar. Likaså äro bären nyttiga såsom till ättika
och bränvins-distillering; saften ur dem ger med alun ett
högrödt bläck, och om bockskinn gnides med en ylleklut
doppad i berberis saft, får det en skön glans; men i syn
nerhet passar- samma saft i stället för citron syra på Apte
ken, äfvensom till Punsch, hvaraf en ganska god tillagas
af 1 del saft, 2 delar socker, 3 delar Arrak och 6 delar
kokhett vatten. Förträffligt blir det gelé som med socker
af saften tillredes, det är läskande i alla febrar, särdeles
de rötaktiga, och kan äfven brukas i gftllartade diarréer;
likasom dekokten af barken i torsken. Hvitt vin hvari
barken legat, anses såsom purgerande. I Holland nyt’jas
bladen såsom sallat och äfven kokade. — Boskflpen försmår
dem ej heller då de äro gröna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free