Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 26. RUBUS ARCTICUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
26.
RUBUS ARCTICUS.
Åkerbärs-ört. Vihon. Jungfrubär. — Af, erbär.
Finnmarksbär. På Finska: Luhdikka.
Mesi-marja. Maanmuurama.
Bladen äro 3bladiga (bladskaften 3delte,)
småbladen eggformiga, sågtandade. Örtstjelken
upprättstående, utan taggar och enblommig.
Linn. Fl. Su. p. 175. Cl. 12. Icosandiiia Polyg. — Liljehl. Sv. Fl. s.
202. Kl. §• Tjdgemänn. —■ K. V. A. Handl. 176a, s. 192. —Relz. Fl. cec.
s. 617. — Groths Beskr. att göra Viner Stockh. 1777. — Bergii Tal om
Läckerheter, 1 Del. s. 243. — Linn. Mat. Med. p. 244* — Jörlin om
Köks-och Kryddgård. Lund. 8.0 178S — Ekon. Dikt. 4 Del. Art. Bär —Stockb.
Post. 17S6, a. 30 Okt., N:o 25a. — Pliarrn. Baccae -Norrlandicse.
rukten af denna lilla mångåriga planta är temmeligen
allmänt känd, och for sin ypperliga smak och lukt med
mycket skäl berömd. Den är lastsittande på blomfästet,
och icke såsom Hallon lätt derifrån affallande. Bladen
likna Smultronörtens. Blommorna framkomma i början af
Juni månad. Dess naturliga hemvist är Vester- och
Österbotten, samt Lappmarken; men den kan äfven fortplantas
och bära frukt i Sveriges sydligare landsorter, dock böra
plantorna då om våren täckas med granris, samt
sedermera aktas för frostnätternas kyla. Originalet för figuren
är benäget lemnad af Herr Kammar-Rådet af Striibing ,
som planterat vexten i sin trädgård i Stockholm.
Åkerbären utgöra med Hallon, Björnbär, Hjortron och
Stenbär ett slägte, och hafva med dem många egenskaper
gemensamma; men de öfverträfla dock så väl desse, som
nästan alla vildt vexande Europeiska bärsorter i smak och
lukt, hvarföre de värder-as mycket att lägga på Vin, som
derigenom vinner både till styrka och angenäm smsk, samt
antager bärens mörkröda färg. Lindrigt i ugn torkade bär
kunna länge förvaras, och dessa, lagda på buteljer, till l
af rymden, då det återståendeo påfylles med Vin, och
litet jäsningsrum lemnas, gifva Akerbärs-vin. Af färska
bären i Vin, med groft socker, som gör jäsningen, fås det
äfven. Ju bättre Vin man nyttjat, ju smakligare och
finare blir Akerbärs-vinet. Af Pihenskt eller Mosel vin blir det
ganska godt. Bären ensamt pressade och med tillsats af
socker, gifva ett förträffligt Vin, men dertill fordras
mycket bär. Insyltade med socker eller håning äro bären
smakliga, och i febrar kylande samt läskande.
Tab. — a. förstorad ståndare. — b. pistill. — c. bär.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0114.html
