Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 30. POA AQUATICA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30.
POA AQUATICA.
Jättegrö. Kassevia. Mjölkvass. Flejegras.— Elvelionge.
Blomvippan stor, utbredd, med
Gblommigajemn-breda små-ax. Stiået vasslikt.
Linn. Fl. Su. p. a6. Cl. 5- Thianhria agyn. — Liljehl. Sv. Fl. s.
44. Kl. 5. Themänningar. — Linn. Vestgöt. Resa, s. 44» 43, 160 —
Osbeck i K. V. A. Handl. 17S7, s. 55. — Retz. Fl. oec. s. 525. — Ra/ns
Bibi. 17. B. 4* h. s> 5öi.
i\f alla Svenska Gräs-slag är detta utan tvifvel det
största, ocli egentligen en vattenvext, och trifves således bäst i
dammar, vid dyiga åbräddar, grunda sjöstränder, samt på
sanka och vattensjuka ängar.
För den höjd af 5 till 4 alnar som Kassevian ernår,
och för dess bladrikhet, torde intet gräs slag vara drygare,
äfvensom dess mjukhet och saitlulihet gör det till den mest
behagliga föda för boskapen. Det föitjenar dcrföre att på
tjenliga ställen med omsoig fortplantas, v. Linné påstod
redan sjelf för mer än 5o år sedan, natt intet utländskt
Höfrö kunde med Kassevian förliknas, och ansåg detta
enda så värdigt, att upptäckten deraf kunde betala ali don
kostnad som blifvit på hela hans resa använd.» Oaktadt
sin förtjenst, att både som färskt och som hö vara tn god
boskapsföda, har det likväl på några ställen i Tyskland
blifvit misstänkt, såsom vållande orsak till Truinsjuka hos kre
aturtn. Men Prof. Wäther i Giessen har visat att det on
da troligen Iinrleder sig från brandkorn i blomvippan,
hvil-ken, så beskaffad njuten, åstadkommer sjukdomen. Emed
lertid hnr gräset der i trakten oskyldigt fått namn al’ Berst
eller Vlatzgras. För både kor och hästar samt kalfvar är
del högst begärligt, och de förtära det ända ned till
rötterna. Det är ock ganska mjölkökande hos de förstnämda.
Fortplantningen sker väl icke så lätt genom frön,
emedan dessa sent mogna, utan bäst igenom rötterna, hvilka
kuana med lätthet löras från afiägsna orter. De utsprida
och föröka sig till flera stånd inom året, och man skulle
på detta sätt göra siiiländta ängar inom kort tid ganska
frodiga. Om det slås tidigt, får man ofelbart berga det
andra gången, i synnerhet på vattensjuka ställen. 1
Vester-götland täckas äfven Ladugärdstaken med den rör lika
halmen, och sägas uthärda langre än de vanliga halmtaken.
Fig. — a. ett af små axen. — b. en genom förstorings
glas sedd blomma, med fröredningsdtflarna.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0130.html
