Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 35. ISATIS TINCTORIA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
35.
ISATIS TINCTORIA.
V b JD B.
Rotbladen äro i brädden naggade; stjelhbladen
sitta skiftevis, äro helbräddade och vid basen
nästan pil-lika, stjelkomfattande. Fröskidorna
aflånga och hoptryckta.
Linn. Fl. Su. p. 2~S- Cl. i5- Tetradtn. siliculosae. — Lilj. Sr. Fl.
3. 270. Kl. ii. Fyrvali). korlskid. — PaCr. Sällsk. Husb.Jurn 1776,1787,
1789. se Kegistier Ari. Indigo — lljelm Afhandl. om Indigos til veikn af
Vejde urten Stockh. 1S01. s. 56. i 8:0. — IJescript. des arts et métiers,
1’Art de J’Indigotier par M. de Beauvats Raseau, 1770 fol. — Schejfers
Kem. Föreläsn. 2:dra upp), s. 491. — Retz. Fl. cec. s. in.
Denna 2ariga Färgvext träffas vild på Gottland, Öland
och i skärgården vid Kalmar samt Finland. Stjelken är
stundom 3 4 ^är guldgula blommor i Juli må-
nad. Stiltet eller pistillens medlersta del saknas, men
dess öfversta del, som kallas Märket, är trubbigt och
knapplikt. Inom de 2 turina skidskalen förvaras fröet.
Alla vexter, som under långsam torkning svartna eller
blifva blåaktiga, ge hopp att derur kan erhållas Indigo.
Af \ejde sandas till detta ändamål bladen då de nedersta
börja gulna; de utbredas jemt, och helst regnvatten slås
derpå; ty vatten med jern eller gipshalt duger ej. Med
en måttligt tung press, lemnas detta att jäsa, till dess en
blå hinna synes på det gröna vattnets yta; då försökes
genom sqvalpmng eller omrörning i ett glas, om de blå och
gula färgparliklarne, som tillsammans orsakade gröna
färgen, kunna åtskiljas: ty då blir vattnet gult och det blå
faller lilt botten i glaset. Händer detta, så «ftappns
fär»-soppan i eLt annat karil, hvarest den röres och arbetas
tillräckligt, til! dess den skär sig (det blå och gula
åtskiljes). Det lörtjente nogare undersökning, om icke
kalkvatten, urin eller lutsalts upplösning skulle kunna göra
detta arbete öfverllödigt. Under rörningen skummar sig
ofta färgsopp.m och vill pösa öfver; delta hjelpes med
några droppar olja eller trsn, som slås uti. Den ai betande
färgsopp-m lemnas 3 4 timmar i stillhet att sätta sig och
uppöses slutligen i påsar, lör alt låta vattnet altinn*. Sist
skares maskan i stycken, hvilka toikas i varmt rum och
utgöra ludi^o. Fransmännens Pastrl 01 h Tyskarnas VPaid
hvaiiued färgas i vatten ensamt, guibrunt, men med lut-
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0150.html
