Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 36. PINGUIGULA VULGARIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
36.
PINGUIGULA VULGARIS.
Fetört. Tätgräs. Sättär C. Fetnacke. Iir åhört,— Tät
tegräs. Slimgras. Mälkekors .Feitgräs. Få Finska: Yököin lehti.
Blomstängeln är bar (utan blad och grenar).
Håningshuset nästan cylindriskt, sporrlikt och
lika långt som blomkronan. Fröhuset
eggformigt.
Linn. Fl. Su. p. 8- Cl. 9. Dr and ri a xgyn. — Ejusd. Fl. Lapp. Ed.
p. io. — Liljebl. St. Fl. s. ii. RL a. TvÅmämningai. — Rets. FL
cec. s. 5oi.
På kårraktiga och skuggrika trakter vexer Fetorten
tem-meligen allmän. Dess ljusa eller gulgröna blad ligga
utbredda tätt åt marken, och äro täckta med fina
genomskinliga och mjuka hår, hvilka, genom små klot på ändan,
utsila en seg slemaktig vätska, som skall kunna läka sår
eller sprickor i huden, i synnerhet på spenarne hos kor.
Ett sådant hår, något förstoradt, är särskilt tecknadt på
Tabellen. Roten är mångårig, och den violetta eller
purpurröda blomman framkommer i Juni månad. Eu mindre
artförändring träffas i Lappmarken.
Om denna vext förtjenar någon uppmärksamhet för’
sin hittills kända nytta, så är det hufvudsakiigen för dess
besynnerliga egenskap att göra spenvarm mjölk seg och,
då den löpnar af värmen, nästan utan vassla, men också
med mindre grädda än annars, fås utan tätgräs. Sådan
kallas den Tätmjölk och nyttjas allmänt i Norrland, der
den berömmes och af de flesta ätes med begärlighet. Den
beredes primitift med Fetörtens blad, som läggas på silen,
eller ingnidas på bottnen i kärilet, hvarest mjölken
upp-silas. Några dagar lemnas mjölkbunken i svalt rum och
tjenar sedermera ett skedblad af denna således tillredda
tätmjölk, på samma sätt nyttjad som bladen, till nästa
beredning, hvarmed kan fortfaras, som det säges, i många
år, utan att första beredningssättet behöfver förnyas.
Således kan ett skedblad tätmjölk vara tillräckligt för att
dertill dagligen år efter år forbyta vanlig frisk mjölk. —
En sådan egenskap hos fetörten ger anledning, att af den
vänta större nytta framdeles, hvilket genom försök borde
utrönas,. Raj omtalar emedlertid en laxerdekokt ellei?
sirap, som af fetörten skall kunna beredas. — Får sägas ej
tåla denna planta, och löss skola dö af dess saft, med
hvilken hår kunna färgas gula.
Tab. — a. Blomfodret. — b. pistillen med sina
ståndare. — c. pistillen ensamt, sedd på sidan. — d. Fröhuset,
sittande inom Blomfodret.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0154.html
