Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 37. POLYPODIUM VULGARE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
37.
POLYPODIUM VULGARE.
Stensöta. Bergsöta. — Steensöte. Steensötrood. Heihole.
Sysselrod. Mariebregne. Engelsöt. Sinlrodt. Få Hnska:
Mäenmdhiainen. Imarti. Kivi-yrtti. Makia-juuri.
Stamuladeb parbladigt-klufvit med småblad,
som äro aflånga, trubbiga och något sågade.
Roten fjällig.
Linn. Fl. Su. p. 370. Cl. a4. Cryptogam. Filices — Liljebl Sv. Fl.
s. 386. Kl. 16. Lömngifte. Ormbunkar. — Murr. App. Med. T. 5. p.
449. — Pharm. Polypodii Radix. Fl. de Wett. — Ketz. Fl. oec. 3. 54o.
C
Otensötan, icke sällsam i bergspringor och steniga
branter, hör till det slägtet bland Ormbunkarna, som man
kallar Bruken, utmärkt genom sin fröredning, hvilken
samlad i runda och strödda punkter utbrister vid
midsommars-tiden på bakre sidan af stambladet, men utan någon
betäckning (indusium, involucrum), hvarmedelst ett stort
antal af de arter, som till samma slägte blifvit förde, äro
försedde, och med skäl kunna utgöra ett eget, h vai till vår
Träjon (Polypodium Filix mas L.) bör föras. Man har
kallat detta slägte Aspidium, Polystichum, till skillnad från
Polypodium. Fröredningspunkterne utgöras af ett
oräkneligt antal små, klotrunda, mörkbruna kapsler (fig.
b.),hvar-je särskilt fästede vid punkten med en
trådlik^genomskin-Jig fot. Midtpå omgifver dem en ledfull ring, medelst
hvilken de vid mognaden spänstigt öppnas och kringsprida
de för blotta ögat knappt skiljbara fröstoften fig. d.). Det
felas ännu de örtkunniga nog klara begrepp om
dessavex-ters blomningssätt; men att de nämde kapslerne äro fröhus,
är otvifvelaktigt, ty man har genom såning af dem
fortplantat flera arter.
Stensötan äger en söt, lakritslik smak, och anses
såsom öppnande och blodrenande. På landsbygden har den
icke utan skäl vunnit förtroende i bröstsjukor, då den
rensad och med vatten kokad, drickes, eller En stött blandas
till rägmjölsgröt, hvilken morgon och afton förtäres. I gikt
och skörbjugg torde den ock icke utan förmån förenas
med andra passande medel såsom i dekokt; hvarvid dock
bör märkas, att roten tillägges först vid slutet af
kokningen, ty eljest blir smaken besk och äcklig. — Roten
förtä-res af svin. Svärtar exkrementerna. Kor och getter äta bladen.
Tab. — a. en frörednings-fläck. — b. fröhus eller
kapsel med en trådlik, genomskinlig stjelk. — c. ett öppnadt
moget fröhus. — d. frö; alla förstorade.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0158.html
