- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
155

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. TRITICUM REPENS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

38.

TRITICUM REPENS.



Qvickhvete. Qvickrot. Qvicka. Hvitrot. Röle. Axing,
Efsing. — Täggräs. Ävroot. Äxing. Skingräs. Q vi
lilieta cz. Qt>ikku. Rootqvikke. På Finska: Valkiat
juurel ell. juuri.

Platta blad. Småaxen sittande med sin platta
sida mot axfästet, Blomfodret spetsigt, 4“
blommisrt utan eller med aenborst.

O O

Linn. Fl. Su. p. og Cl. 5- Triandria agyn. — Llijebl. Sv. Fl. s. 32.
Kl. 3. T r e m Ä sjuk g a r. — Bergius Rön om spannmålsbristens
ersättande medelst Qvickrot, Stockholm 1757. — Retz. Fl. oac. s. 737. — il/tt/T»
App. Med. T. 5. p. 558. — Pharm. Graminis Radix.

-ibland Grässlsgen är väl intet allmännare än detta,
särdeles på uppbrukade ställen, lika förhatligt lör
åkermannen och trädgårdsidkaren. Genom sina talrika rotskott
(stolones), som vid hvar led utskjuta hårlika rötter, ökar
det sig inom kort tid så ymnigt, att det med svårighet
utrotas. Jordråttor och mullvadar välja begärligt de ställen
der Qvickhvetet vexer, och träffar man icke sällan stora
knippen af rötterna satn-lade i deras bon, såsom
vinterförråd, jemte andra ätliga rötter, dem de betaga
gronings-förmågan, medelst groddarnas afbitande. Qvickroten
tje-nar dock icks ensamt dem tiil föda. Boskapskreatur
kunna också dermed stillas, om de nppharfvade rötterne
ren-tvättas och torkade till utfodring förvaras. Men äfven
menniskor äga häri ett icke föraktningsvärdt födämne, om
de rötter man samlat, i så!I lagde afsköljas, samt på ugn
eller badstuga torkade fint sönderhackas. Stötte eller
mal-ne får man då genom siktning ett något gulaktigt mjöl,
som luktar och smakar som malt, och faller sig till
tyngden lättare än annat mjöl. För att göra degen mindre
kort, må litet (t. ex. i) annat mjöl tillblandas. Degen knn
syras om man vill, samt sak och kummin tilläggas. Den
jäser väl, samt ger ett godt och ätligt bröd. IVIjöJet
användes likaså väl till pannkakor och välling. Då
spannmålen tryter, är derföre detta medel såsom nödbröd
förträffligt, och kanske bäst af alla dertiil föreslagna.

På bördig jordmån vexer sjelfva gräset mycket frodigt,
och bidrar icke litet till fodermängden, hvarföre man
äf-vc-n föreslagit kulturen deraf; som sker genom fröet, eller
ännu lättare genom de sönderskurna färska rotskotten»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free