Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. TILIA EUROPÆA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blir trådig, snos rep och starka tåg samt väfvas mattor.
Veden är mjuk. och lätt, skadas sällan af mask, och är
derföre nyttig till mycket; men den insuper hastigt vatten.
Kolen brukas till krutberedning, och af Målare att teckna
med. — Blommornas lukt är på afstånd angenäm: på för
nära håll för stark, och gör ofta tyngd i hufvudet samt
sömn. Under destillation följer luktämnet med vatten, och
den återstående massan, utspädd med nytt vatten, samt
med tillsats af jäst, antager vinjäsning, så att deraf kan
destilleras spiritus, likasom af löfven, hvilka innehålla
samma beståndsdelar. Så väl destillerade Lindvattnet, som
blommorna, antingen fårska eller torra, nyttjade såsom té,
halva förr berömts i spasmer och fallandesot; men det
förra brukas nu endast att blanda i andra läkemedel, och
anses vara stillande samt väderdelande, i hvilket afseende det
kan tagas skedbladsvis. Dekokter skola af blommorna
kunna få röd färg. — J Fröna, rostade och sönderstötta,
kunna ensamma, eller med socker och vanilj, beredas till
en massa, som något liknar det chokolad, som fås af
Kakaoböner. Af 2 uns frö, kallt pressade, kunna fås 20 gran
olja, till smaken lik mandelolja. — Löfven färska, ätna af
mjölk kor efter blomningstiden, göra smöret osmakligt,
hårdt och likt vintersmör; men torkade tjena de till foder
åt får, getter och annan boskap.
Trädet skall kunna bli par 100 år gammalt och hinna
till 10-12 alnar i omkrets vid roten. Om våren ger Lind,
liksom Björk, en söt saft eller laka. Veden, betsad svart,
liknar ebenholts. Af inre barken kan göras brunt och grått
papper. — Bast beredes af, grenarnas bark, som några
veckor före midsommarn afskalas, bindes i knippor,
ned-sänkes på bottnen i någon sjö eller dam till hösten, och
upptages då mjuk som hampa, torkas och användes till
rep, mattor m. m.
På Tab. igenkännes tunna Blomskärmen af den derpå
fastade blomqvastens gemensamma stjelk. I naturlig
storlek föreställes dessutom vid a. pistillen. — b. fröhuset
full-vext, och vid c. ett moget frö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
