- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
167

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. CONVALLARIA POLYGONATUM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

41.

CONVALLARIA POLYGONATUM.



Kantig Konvall. Getrams. Bockskägg. Bockblad.
Salomons Sigill. Sprängört. — Gjetskiörp. Skjörpgräs.
På Finska: Mäkivehka.

Stjelken är kantig och tvåäggad. Bladen sitta
skiftevis, äro eggformigt lansettlika och vid
basen stjelkomfattande, hvarifrån Blomskaften
oftast enblommiga utgå. Blommorna hänga
åt en sida och äro trattlika.

Linn. FI. Su. p.’ T09. Cl. 6. Hexandria igyn. — Liljebl. Sv. Fl. s.

I4r. Kl. 6. S exmanning ar. — Retz. Fl. oec. s. i83< — Murr. App. Med-

T. 5. p. 263. — Pharm. Sigill. Salomonis Radix.

I Maj och Juni månader synas dess grönaktiga blommor
på knappt i alns höga stånd, som trälfas allmänna i
bergs-refvor. Ehuru lik mångblommiga Konvallen både till
utseende och egenskaper, skiljes dock denna lätt derifrån,
genom den sistnämdas kantfria och trinda stjelk, högre
vext, mångblommiga blomstjelkar, mindre upprätt
sittande blad och smärre blommor. Misstaget vore Jikväl utan
allt slags fara, emedan båda dessa vexters mångåriga
rötter kunna på lika sätt användas. Också anser "Haller den
på apteken under namn af Sigillum Salomonis kända rot,
tillhöra Convallaria multiflora.

Den här tecknade ocli beskrifna Konvallen har hvit,
cylindrisk rot, tjock som liJlfingersändari, och försedd med
många små trådformiga rötter. Dess smak är sötaktig,
något skarp och klibbig. Så väl genom afkok som pågjutit
kokhett vatten, kan det myckna slemämne, som roten
innehåller, utdragas, och är således användbar till vomslag
vid utvertes skador, der uppmjukande medel bö.ra nyttjas.
Men som vi icke saknn bättre ämnen till detta ändamål,
så kan ock denna rot på apteken umbäras. Af större
nytta är det att veta, huru rötterne böra användas till
nödbröd i dyr tid. De samlas och torkas antingen rå eller
efter föregående lindrig kokning, malas sedan och helst
blandas med ii)et sädesmjöl, då bröd, och i synnerhet så
kalladt tunnbröd, deraf kan bakas. De kunna äfven kokas
och ätas såsom sparris, hvilket hos Turkarna brukas. Uti
frö och bladknoppar innebåiles mycket Mucilago och
födämne, hvilket förtjente nogare undersökning.

Recens, i Åbo Lilt. Tidn. iSo3, Nr. 65. Af ett
qvarter mjöl, tillredt af vextens rot, har man i Finland genom
kokning fått flera kannor tjock gröt. Till stärkelse tjenar
roten äfven. Blommorna sägas stundom bli dubbla och
kunde derföre förtjena ett rum på blomsterparterren.
Bären, förtärda till 14-15 på en gång, skola väcka kräkning.

Tab. — a. en öppnad blomma med pistill och ståndare.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free