Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 42. FUMARIA OFFICINALIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42.
FUMARIA OFFICINALIS.
Apteks-Fumar. Jordrök. Jordrök. Gallgräs.
— Åkersissel. Fru Mari. Fomari. På Finska : Linnunlerne.
Kö/iöhejnä.
Örtsbjelken är grenig och utbredd.
Blommor-na sitta i klase. Fröhuset innehåller ett frö.
Linn Fl. Su. p- 245. Cl. 17. Dia{d elphia 6andr. — Lil/ebl. Sv. Fl.
s. 5x?>. Kl 14. TvÅETJi-tE meJ fröhus. — Murr App. Med. T. a. p. 449*
— Retz. FJ. cec. s. 275. — Pliarm. Fumarise HerJba.
IN/led purpurröda blommor, som framkomma i Juni
eller Juli månader, träffas denna nyttiga planta allmän, mest
på åkrar och i trädgårdar. Dess rot varar blott ett år,
och uppvexer derföre årligen sf nya frö.
Örtsaften smakar oangenämt besk och något saltaktig.
Färsk utpressad är den bäst till medicinskt behof, och
gif-ves ensam] eller med mjölkvassla till 2-3 uns om dagen;
dock kan äfven torra vexten brukas som infusion eller té,
och i dekokt. Extraktet beredes genom saftens inkokning,
och ges invertes merendels i form af piller, till * eller ~
qvintin 2-3 gånger om dagen. Egenskaperna bibehålla»
äfven , då Örten i socker kokas och förvaras, hvilket får
namn af Konserv. Genom sin beskhet är vextsaften
stärkande, men tillskrifves äfven lösande kraft. Med lycklig
utgång har den nyttjats i Lefversjukdomar, Gulsot och
hudens åtskilliga krämpor. Således har denna planta,
infun-derad i mjölk eller kokad i dricka eller öl, botat skabb
och ref -orms- utslag ; sjelfva spetelskan , försvårad genom
föreningen med tilihårdnade körtlar, har med saften af
denna och af Ma»kros-vexten (se Tab. och sid. 4) blifvit
botad. Saften nyttjades häremot invertes till 3-4
skedblad, 2 gånger om dagen, och hvarannan eller 3:dje dag
gafs laxermedel. Såsom magstärkande och nyttig mot
mjelt-sjuka , blekpussighet och skörbjugg, äger den äfven beröm.
Också kan den, i form af dekokt, utvertes brukas till
tvättning af elakt utslag och rötsår.
Af utpressade och klarade saften har Wiegleb erhållit
salpeterkristaller. Färsk och torkad, ger vexten vacker gul
färg, och med Indigo beständig grön. — Prof. Hellenius, i
en Disp. om Finska Med. Vexter, säger ajt örten, lindrigt
kokad och lagd varm i påse, som fästes kring nosen och
öfver hufvudet på en af qvai-ka sjuk häst, skall vara ett
godt medel mot denna sjukdom; när hästen börjar frusta,
kan påsen borttagas.
Tab. — a. en blomma särskilt. — b. densamma med
åtskilda blomblad. — c. ståndare med pistillen. — d.
kapseln öppnad med sina 2 skal. — e. ett frö.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0178.html
