Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 46. ACONITUM NAPELLUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
46.
ACONITUM NAPELLUS.
Blå Stormhatt. Munkhatt. Munkmössa. — Lysehat.
Bladen mest flikiga, med oftast 3delade, helt
smala, slankiga flikar. Blommans hjelm
(ga-(lea, ofra blombladet) ar convex.
Hånings-husets sporre rät och trubbig. Fröhusen äro
3:ne tillhopa sittande, odi likna skidor.
Linn FI. Su. p- iSQ. C.1 i>. Poitashhia 5£yn — Liljebl. Sv. Fl. s.
aoi. Kl. 9. M ÅMGMÄSNiKSAR. — K V A. Hjndl ar 1759 s, 41. —
Jllurr App. Meci. T. 5. p. 5. — Stören <Je Stram. Hyosc. Aconito. (i ab:.ie
F,«:a Ac. Cammari.) — Koclle I>i’«5- <!e Aconito.’ — llallc die Deutsche
Gilti /l. p 104 tab 14 — P. flossi de nonnull. pl-, qure pro venen.
Iia-bentur, obs. & exp:a Pisis 1702. g:o. — Reiz. Fl. oec. s. 15. — Pharrn.
A-coniti. 1. Napelli II er b a.
tormhaltaniR äro talrika, ehuru få örtslägters arter med
mer svåiighet gen^m beskrifning åtskiljas, i anseende till
delarnes stora likhet. Iicelle och Willdenow ha sökt
bestämma arterna sorgfälligt, ehuru icke alldeles
tillfredsställande. A. Camarum är bäst känd, deremot komma
Neo-montanum, tanricnm och Napellus hvarandra alltför nät a.
Den sistnämde bör väl icke räknas egentl. till Sv. Hora ,
ehuru den är allmän i trädgårdarna, och som vi af egen
erfarenhet nu känna, visst icke den, som för 70 år sedan
sndes inhemsk i Dalarne, i nejden af Falun. En sådan
finnes der verkligen, till artf.n skild från Napellus, äfven
fiån Neomonlanum, oaktad t TTllldenosvs gissning ; men
tyckes komma tauricum närmare, och hoppas vi kunna lemna
den sitt rum i Sv. B it. Emedlertid må ock Napellus
anses nistan som naturaliserad, och igenkänpes Irån
slägtin-garne af sina hängande och slankiga bladflikar Till
egenskaperna äro troligen desse vexter föga olika, hvarföre ue
också dt la Napellus-namnet på de Europeiska Apteken.
Men SturcJi sorn der först införde den, lörstod dermed
Carnarum. 1 Wien begagnas Neomonlanum, och hos oss
både den oth Napellus, hvilket bevisar att ett misstag af
arter är af ringa betydenhet.
Tillräcklig erfarenhet gör missbruket af dessa giftiga
plantor högst ljuktansvärdt. Endast bladen, luggade <»fh
icke nedsväljde, väcka känsla al kyla och torrhet i halsen.
Yexten dödar ofta efter förutgående känslolöshet inuti
munnen, läpparnas dwrrning, svårighet att svälja,
ryckningar, magens svällande, sömn, blå fläckar på kroppen m.
m Hoten i pulver odi blandad med smör, dödar råttor
såsom arsenik och Ryssarne förgifta dermed luder till
rof-djurens utödande; dtkokten dödar vägglöss (Cim fectular.
Lian.) Emedlertid biir rottn mjölig då den torkas, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0194.html
