Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 48. AVENA ELATIOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
48.
AVENA ELATIOR.
Knylhafre. Hafregräs. Fromental. Franskt Rajgras.
Blomvippan grenig. Blomfodret 2blommigf.
Hanblomman med agnborst: den
tvåkönade utan.
Linn Fl. Su. p. 36. Cl. 3- Triandbia 2f?yn- — Lilj. Sv. FI. s. 4a.
Kl. 3. T re.m ÄNNING a r. — Kalrn i V. A. Handl. 1747- p- 6i Disp. om
mosslupna äng. töibaftrande. Abo. p. ai. — Bergii Tal om Sy. Angskutselu.
1769. — lietz. FI. cec. s. 89- — Rafns Cibi. 17. B. 2. h. s. 55S.
Denna hafre art, hvilken några nyare örtkännare, för dess
tvåkönade blommor, velat häniöra till Uolciis- slägtet,
fastän elter vår förmodan med icke fullkomligt skäl, är svensk
inföding, elunu den såsom vild, kan anses ibland de
sällsammare; men genom kulturen liar den blifvit vidare
kringspridd.
Kahn var den furste som gjorde Knylhafren känd
såsom en utmärkt fodervext ; men det är långt efter lians
tid som skötseln deraf först blifvit allmän. Mycket senare
(*7^9) uPPg*f en Abbé Miroudot i Frankrike sina föriök
med detta gräs slag, Jivars förträfflighet tdlrika rön af
europeiska lamitbrukare sedermera bekräftat, äfvén Herr
A-chard i Berlin.
Genom sina krypande och sammanflätade rötter samt
talrika rotskott, hvilka ibland ;iro med löklika knölar
försedda, utbreder sig knylhafren till täta törfvor af alns
vidd, bestående af bladnka strån till G qvarters höjd. Den
langa och greniga blomvijjpan ger i Jtdi mognade frön, och
det så ymnigt, att den ifiåo ett dermed besådt tunnland
samlade mängden, ansrs tillräcklig för xo andra’; ja, man
har skördat från 2 tunnland jord, jtmte 22 lass hö, något
öfver 1000 skålp. frö; hvilket visar en den betydligaste
af-kastning från en dylik rymd.
Såsom foder äger fromentalen ett stort värde, emedan
det är mycket födande, och af hästar, boskap, afvenså
lår, framför flera arter älskas, hvartiJl saftigheten och
sötman ef strået och bradens lenhet bidraga.
Ingen belägenhet, utom den mycket sumpiga, bör
hindra kulturen af gräset; åfven i sjelfva steniga mobacken
kan det trifvas. I en fetare jordmån blir det naturligtvis
så mycket tätare och bördigare. Tvenne gånger om året
ncml. i Juu och Oktober alsiås det, kanske ocksu tidigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0202.html
