Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 51. ASPIDIUM FILIX MAS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
51.
ASPIDIUM FILIX MAS.
Trejon-Bräken. — Mol/oorblom. Grönt-moljor.
Gro/le-molfor. Hanblom. Rysteblom. Skorf. Jäske. Biisklokkn.
Trepenk. Klojäske. Btijäske. Få Finska: Kotkansijpi.
Stambladen dubbelt parbladiga med trubbiga och
naggade småblad : Blacifoten fjällig.
Svartz Syn. Filic- — Linn. FJ. Su. p. oya. Cl. 24. Chtptogamia.
Filices. (Polypod. Filix mas.) — Liljebl. St. Fl. s. 387. K! 16.
Liiss-c IF te. (Polypod.Filix mas ) — Retz. Fl. oec. s. 54o. (Polypod. Filix mas.)—
illurr. App. Med. — Pharm. Filicis radix.
En af de märkvärdigaste vexter som förekomma i vår Flora.
Man kallade fordom denna, till delningen enklare, Filix
Mas, till skillnad från en mera delad och grenig, som man
benämde filix Jamina, och som sannolikast är vår vanliga
Onnbuuke (Pteris aquilina). Vi föreställa nu den
närvarande under ett redan bestämdt nytt slägtnamn, hvartill vi hafva
anfört skälen vid Stensbtan (se sid. 37.). Slägtsskillnaden
består i ett hinnaktigt täcke ell. sköld (indusium), hvarmed
frörednings-punkterna, på denna och på ganska många
arter, skylas. Detta saknas alldeles hos dem till Polypodium
hörande.
Trejon vexer 1 steniga skogar, jemte bergsidor och
nära landsvägar. Under vårens vackraste dagar uppkomma de
i början hoprullade stambladen, som, merendels knippvis
sammanvexande, uppstiga till mer än alns höjd. På de
utvecklade stambladens baksida utbrista frörednings
punkterna, som med ofvannämda njurformiga hinna betäckas, men
hvilken vid kapslernas mognad upplyftes och omsider
försvinner.
Trejonroten är mångårig, sammansatt af lökformiga och
med torra mörka fjäll betäckta knölar, är till smaken
något sammandragande, knappt söt, litet skarp, svagt
aromatisk och till iukten nästan vämjaktig, var äfven från
äldsta tider för Hera egenskaper bekant. Dioskorides,
Galenus. Plinius och Tragus omtala den. Ehuru alla ansågo den
i följd af en, som de trodde, drifvande natur, såsom
våde-lig för hafvande personer, tilläde de den mycken
verksamhet att lösa förstoppningar, befordra mjölken, men
särdeles mot maskar ; och Arabernes Avicenna påstod den vara
det enda säkra medlet för- binnike-masken. De äldre
Ty-skarne, såsom Cordus, bekräftade det också. Hofjfman kallade
den, både de långa och platta maskarnas prar)sentissima pestis.
Andry-Marchant och Dionis halva i Frankrike lordom
velat bevisa det. Herrens c Invan ds specifika medel, äfvensom
det NouHVrska från Schweirz-, var intet annat än
Trejcn-roten, hvilket sednare i böijan af 1770-talet, såsom en hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0214.html
