Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 54. FESTUCA PRATENSIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54.
FESTUCA PRATENSIS.
Ängs-Svingel.
Blomvippan grenig, rak, något åt en sida
lutande; små-axen, jemnbreda, tiinda, mest
utan agnborst.
Linn. Fl. Su. p. 3a. (Festuca elatior). C! 5. Triandh. i:gyn. — LiU
jebl. Sv. Fl s. io. Kl. 5. Tre hämningar. — K. Ket c. Akad. Handl. ar
i~48 s. oi9.. \~§7. p. 69- — Rergti rl al oni Sv. Lietz» F!»
cec. s. a56. — Fuifns Bibi. 17. B. 4- h- s. 55g.
Ifrån en rot, som varar flera år, och som består af Hera
gröfre och finare trådar, uppvexer Ängs svingein med 1-2
ainars höga strå, hvilka nedtill äro temmeligen bladrika.
Blomvippan, merendels brunaktig, qvarterslång och rak,
lutar mest åt ena sidan med sina sptidsndo grenar.
Småaxen, plattare under blomningstid* n, äro ibland med ganska
koita, små snärp försedda, ibl.;nd alldeles utan dem.
Denna gräsart trifves på samma ställen som knylhafren,
särdeles i en bördig och något fuktig jordmån på ängar
och åkerrenar. Den träffas äfven på torrare platser, men
får då en kortare och enkel blomvipps. Blomningen
infaller tidigt på sommaren, ehuru de frodigare stånden
blomma på nyit, senare mot hösten.
Att Angs-svingeln är ett af de båttre foderslagen, och
följaktligen förtjennr att odlas, hafva v. Llsnk, Kalm och
Bjelke intygat. Hästar och boskap äta dm begärligt, men
för fåren, och till befordrande af deras ulls godhet, är den
säkert mindre dogiig än vissa andra vexter. J anseende
ti11 odlingen har man att iakttaga detsamma som vid
Knyl-hafre, men tords ej tillåta en så ofta förnyad skörd soin
för d nna.
Fröna, som äro temligen stora, kunna samlas till
vin-terföda åt höns och gäss. Men vid insamlandet bör i akt.’
tagas, att om alla fröen få mogna i blomvippan, så affalia
och förloras de bästa som sitta i toppen och mogna först;
derföre skärrs gräset när fröen i toppen äro fullmogna,
hvarefter de tröskas och rensas utan svårighet.
Tab. — a. en liten gren af blomvippan med öppnade
blommor. — b. hanarne med pistillerna särskilta med
håningshusbladen nagot förstorade.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0226.html
