- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 1 - Plansch 1-72 /
223

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 55. LAMIUM ALBUM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

55.

LAMIUM ALBUM.



Blindnässla. Plister. Pipnässla. Korsnäta. —
Daubrändhät. Dåe. Där. Stingar. Hålnatte. På
Finska: Pejpot. Haiseva nukulainen.

Bladen äro spetsigt hjertlika, sågtandade och
med skaft försedda.

Linn. Fl. Sa. p. ao3- CK i4- Didtnam. gymnosperm. — Liljebl. Sv.
Fl. s. 248- Kl. 14. Ttåväld, med nakna frö. — Retz. Fl. cec. s. 548- —
Murr. App. Med. T. a. p. 178. — Ph arm. Lam. albi Herba, Flores.

IVJLed hvita blommor träffas i Maj och Juni månader
denna allmänna vext, på odlade ställen, helst vid hus och
vägar. Dess rot är mångårig. Klassen till hvilken blomman
räknas, utmärker sig med 3 korta och 2 längre ståndare
och 1 pistill. Blomman är pipig, bestående af ett blad,
hvars utseende man liknat vid en gapande mun (Corolla
ringens), hvarföre man kallat dess öfra och nedra flikar,
läppar. Merendels är stjelken /jkantig, och blad samt
stjel-kar sittande korsvis mot hvarannan, och blommorna i krans
kring stjelken; somliga halva nakna frö, andra täckta eller
inom fröhus, hvilket gifvit anledning’att dela klassen i 2:ne
ordningar. — Blindnässlan hörer till den förstnämde, och
liar sina rblommor fastade ikring stjelken, till antalet ofta
20 i hvar krans.

Blindnässlans lukt är icke synnerligt behaglig, och
smaken något bitter eller sträf, hvarföre den snarare lär
undvikas än sökas, till blandning i så kallad Nässelkål om
våren. Huruvida vexten ännu försvarar det rum hon redan
för länge innehaft i Engelska Farmakopéer, synes oss nog
osäkert. Den har likväl fått namn att vara gagnelig i
lif-moderns blodflöden och så kallade hvita Hussen. I denna
afsigt har man antingen kokat vexten med blommor och
blad i kalfsoppa, som den sjuke förtärt, eller gifvit
dagligen 6 uns invertes af utpressade saften, hvarjemte ett
omslag af krossade vexten nyttjats utvertes på magen.
Det berättas också att kall vatten infusion på blindnässlor,
nyttjad såsom vanlig dryck dagligen, skall hafva löst
hårdnade körtlar eller botat skrofeiartade krämpor.

Tab. — a. en öppnad blomma. — b. pistillen med
fruktämnet, c. ett af de 3kantiga frön, förstoradt. — d.
blomfodret. — e. 4 stycken tillhopasittande frön i naturlig
storlek. NB. Ståndarnes knappar äro på Hg- vid a. något
för mycket åtskilde.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free