Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 56. CICHORIUM INTYBUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56.
CICHORIUM INTYBUS.
Cikori. Vägvårda. Jernört. Blåbinkegräs. På
Finska: Maxan-ohdahhe.
Blommorna <i></i>sitta parvis. Bladen äro, de öfra
stjelkomfattande, lansettlika och nästan
tan-dade; de nedra ojemt piltaggade.
Linn. Fl. Su. p. 277. Cl. 19. Syngenes. polygam. aequal. — Lil/>
Sy. Fl. s. 547. Kl. 15. Svågrar. — Murr. App. Med. T. 1. p. 100. —
Patr. Sällsk. Husli. Jurn. år 1788- A.ug. p. 587- 1789. Jul. s. 553. — Retz.
Fl. oec. s. 168 — Hellenii Diss.^ de Cichorio. Abo 1782 6c 1792. — Pharm.
Cichorei radix.
Det gifves blommor, hvilkas retlighet vid ljusets
inflytande och olika värmegrad, är så stor, att de öppna eller
tillsluta sig efter omständigheterne, på samma timmar af
dygnet. En örtkännare, som observerat olika slags
blommors särskilta utslagna tillstånd, vid olika timmar på
dagen, kan deraf slutligen temmeligen nära säga hvad
klockan är. Cikori-blommorna äro utslagna från klockan 8 om
morgonen till kl. 4 e* m. och träffas i Juli månad vid
vägar, på åkerrenar och dylika ställen vilda i södra Sverige.
Dess rot är 2årig och anses liksom örten i sitt vilda
tillstånd för beskare och till medicinskt behof bättre, änden
odlade, som är mera söt, mild och till matlagning derföre
tjenligare. I sjukdomar af dolda förstoppningar och så
kallade sega vätskor, såsom gulsot, mjeltsjuka m. m. har
Ci-kori-örten, såsom lindrigt lösande medel, visat sig
verksam. Man har brukat saften utpressad af hela vexten,
eller ock dekokt på densamma, äfven som extraktet.
Fordom ansåg man saften, att drypa i Ögonen, nyttig mot
svag syn, och infusionen såsom renande och sårläkande.
Bladen förtärda såsom sallat hafva fått namn att vara
helso-samma. Roten är mycket trådrik, inuti hvit, och tillägges
i dekokter till nyttjande i hetsiga sjukdomar;
denbörupp-gräfvas förr än nattfrost infaller. Att den sönderskuren i
små tärningar, som torkas, brännas och malas såsom
Kaffebönor, kan nyttjas i stället för verkligt Kaffe, är redan
en allmänt känd sak. Cikoriroten till detta ändamål
använd, får ej brännas eller rostas för hårdt; lagom rostad
och blandad med ganska litet Kaffe, ger den en dryck
^ som till smaken svårligen, och af de flesta alldeles icke,
skiljes från den af verkligt Kaffe. — Man har
rekommenderat dess odling för boskapen, och ehuru den ogerna
ä-tes af hästar, hafva dock sjuka frisknat sedon de dermed
en månads tid blifvit fordrade. Fårens utsot om våren
är botad med Cikoriroten, hvilkenock svinen begärligt
förtära. — Fortplantas med rötter, helst frö.
Tab. — a. en strålblomma. — b. frö i naturlig
storlek. — c. ett frö förstoradt med fjäll-lika fjun (pappus
paleaceus). — d. rotblad.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0234.html
