Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 59. LYCOPODIUM CLAVATUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
59.
LYCOPODIUM CLAVATUM.
Matte-Lummer. Mattegräs. Kalfrefvor. Kalfmossa.
Vispmossa. — Kragefod. Kråliefod. Kråkefit.
LoeJ/lirå-hefod. KrålieJodrnoos. Luusegräs. Riive. Reverjamme.
Stjelken refvig; Bladen spridde, ändade med
hårlik spets. Trinda ax, 2 på hvart skaft.
Linn. Fl. Su. p. 075- Cl. 24. Cryptocamia, musci. — Liljebl. Sr.
Fl. s. 592. Kl. 16. Lönngifte mossor. — Pittz. Fl. tec. s. 452. — A
eciio-*kr. f. Läk. o. Na 111 rf. G. B. s. 176. — Pdtr. Sallsk. Husli Jurn. iSo5. —
Xlurr. App. Med. T. 5. p.4§6. — Phartjt. Musci clavati lieiba. Lycöpod.
Sem in a»
I skuggrika, fast icke sidländta , skogar finner man icke
sällan marken klädd emellan blåbärsris och rnossor med
flera alnars långa refvor af Matte -Lammern, som med sin
grönska gör ett icke obehagligt afbrott lör ögat.
Lummer-slägtet, som man, i brist af säkrare kunskap om
fröred-jjingen, fört till mossorna, är ännu ibland/de vextaiter
som bry Botanisten. Den synes ännu insvept i den
skym-3ung, som för icke lång tid sedan omgaf mossornas familj.
Man har väl hos somliga af Lummerns talrika arter trott
ined ett slags visshet finna organer för särskilta kön
(Ly-cop. denticulat.) Men man saknar ännu denna
öfyerens-S-tämmelse hos de flesta och äfven hos Matte Lummern,
på hviiken man hittills icke kunnat se annat än ett slags
ax, hvilks inom sina fjäll äga ensama 2skaliga hyllen
fyllda med gult mjöl, Iiviiket vi. anse susom dessa vexters
egentliga Pollen.
Detta mjöl kan knappt blandas med kallt eller varmt
vatten, utan, lpgdt deri, betäcker dess yta liksom meden
torr och rajuk hinna. Genom långsam sqvalpnlng sjunker
en del till bollen. Kast8dt öfver ljuslågan flammar det
likt krut, men med mindre fräs ning. På eldkol sprider
det endast rykande ett vaxlikt starkt os, och slutligen
svart-nadt uppbrinner utan fiamraa. Det är således af en
mycket brännbar natur, och enligt gjorda rön, likt frömjölet
iios andra vexter, ett rått vax. — Genom kemisk åtgärd
Jiar man deraf erhållit en rigtig vaxolja. Mjölet får man
utan mycken möda, då axen samlas i Augasti och
September och på varmt ställe torkas, iivarunder mjölet utfaller.
I Piyssland sker detta sorgfälligt för utrikes utförsel.
Utom det välkända bruket af detta mjöli vid
Lustel-j&ars formerande, eljest en Persisk uppfinning, är det icke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0246.html
