Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 61. SOLANUM NIGRUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
61.
SOLANUM NIGRUM.
Svart Solan. Nattskategräs. Hansletsgräs. Trollbär.
Örtstjelken är utan taggar. Bladen eggrunda
och något uddiga. Blommorna sitta
knippvis och äro nedhängande.
Linn. Fl. Su. p. 71. Cl. 5. Pentandria igyn. — Liljebl. Sv. Fl. s.
54 Kl. 5. Femmäkbisca». — Murr. App. Med. T. 1. p. 427. — Halle
die Deutsch. Giftpil, s. 48- — Pharm, Solani Herba.
Q
V—/varta Solanens rot varar blott ett år, och kan således
icke, såsom sötbeska Solanen (Pv:o 20), hafva trädaktig
stjelk. I trädgårdar såsom ogräs och vid vägarna,
förekommer den allmän, och får i Juli och Aug. hvita
blommor, som äga en svag desmanslik lukt. Bären äro först
gröna, sedan svarta, eller ock stundom gulaktiga.
Ehuru Auktorernas yttrade tankar om denna
Solan-artens egenskaper äro stridiga; så synes likväl säkert, att
vexten bör såsom misstänkt och farlig anses. Af
trovärdiga män berättas, att plantans blotta utdunstning orsakar
sömn, och att bären, oförsigtigt förtärda af barn,
åstadkommit åtskiiliga af de följder, som efter invertes bruk af
narkotiska vexter (t. ex. Nr. 4,3, 4^) äro vanliga. I större
dosis än x gran af torkade vexten, eller 1 uns af infusion gjord
med vatten , skali den uppväcka kräkning, svett, urinens
ymnigare afgång, diarré, hufvudvärk, svindel rru m. Somlige
påstå likväl, alt hvarkcn infusion, eller utpressade vextsaften
gjort någon skadlig verkan, och att 5 qvintin af bärsaften
endast drifvit urin starkare än vanligt. Kanhända
jordmånens olika beskaffenhet, der plantan uppvuxit, orsakat
dessa olika verkningar, i fall Auktorerne, vid sina uppgifter
om svarta Solanen, allestädes förstått samma art, som här
beskrifves och fjnnes ritad. — Få exempel på denna örts
invertes bruk’ finnas antecknade; Gattaher, som
uppgif-vit bladens nycta i kräftskador, bar likväl sedan
återkal-lat sin uppgift; utvertes brukade skola bladen, bultade,
och, såsom på Gottland är brukligt, blandade »ned härskt
fläsk pålagda > tjena mot fulslag och äfven ensamme mot
rötsår. Det påstås ock att bladen af denna art brukas på
Otaheiti såsorn sårläkande, och att Araberne stryka bladsaften
på brännsår. Bårtn sägas döda höns, gäss m. fl.
hemtam-da djur, samt hafva hos barn förorsakat konvuisioner. I
Dalmalien inbakas de stundom i bröd och ätas ernot
sömnlöshet. Blommorna öppna sig i klart väder vid pass kl. 7
f. m. och sluta ihop sig vid samma klockslag om aftonen.
Tab. — a, b. pistillen i naturligt och förstoradt
tillstånd. — c. en ståndare förstorad. — d. ett bär tversföre
afskuret. — e. ett frö förstoradt.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0254.html
