Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 63. ARCTIUM LAPPA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
63.
ARCTIUM LAPPA.
Kardborrar. Borrar. Klädesborrar. To flor. Dy ne*
skräppor. Thordönsskräppor. — Klunger. Lungegräs.
Burrer. Hårklägg. Luseblad. På Finska:
Takhiainen. ylnunän hengcis.
Bladen sitta skifte vis, äga bladskaft; är o b red t
hjertlika, i kanten vågiga och något uddiga
samt utan taggar.
Linn. Fl. Su. p. 277. Cl. 19. Syngeses. polygam. sequal. —- Liljehl.
Sv. Fl. s 348. Kl. 15 S vag rar. — Murr. App. Med. T. 1. p. 85. — Patr.
Siillsk. Hush Jurn år 1786. Sept. s. 45. 1789. Juni, s. 510. — Fiicherstr.
Fkon. Dikt. T. 1. s 155. — Retz. F!. nec. s. 65. — Pharm. Bardanae Rad.
Fo 1 i a , S emina,
Dess blomhuFvud förekomma större och mindre,
stundom ludna ocli stundom utan siikeslika hår emellan
blomfoderfjällen, hvilka med sina krökta spetsar lätt fastna vid
kläder och djurens skinn, samt svårt skiljes derifrån,
hvar-före fårens ull derigenom skadas. Fröen, som äro
fyrkantiga, kringspridas likväl på detta sätt. Med borrar kunna
flädermöss fångas; ty om de uppkastas i luften, der desse
djur om nätterna jag^ insekter, så flyga de af misstag
efter borrarna, fastna med vingarna och nedfalla. — I Juli
och Aug. månader b ommar Kardborren på tvåårig
djupt-vexande rot, som irifves bäst på torra ställen, vid vägar
och hus, hvarest den ofta är ett besvärligt ogräs.
Blomman är röd; alla små blomsterna likformiga, pipiga,
fem-klufna och fruktbärande. Fjunet är borstlikt och skrofligt;
fruktfästet prickigt och sträfhårigt.
Roten är tjock, i yt.jn mörkbrun, inuti hvit,
svampaktig, till smaken först något söt, sedan litet sträf; är
lindrigt lösande, svett- och urindrifvande. Om våren kunna
så väl späda bladstjelkai ne som roten, kokade skalas och
ätes såsom sparus, eller rå, skalade doppas i salt eller
med olja och ättika förtäras. I synnerhet roten har fått
myck t beröm, såsom nyttig emot skörbjugg, gikt,
reumatism, podager, utslags sjukdomar, t. ex. envis skabb och
reformar; den skall äfven gagna i grus- och stenplågor,
slemmiga gyllenådern, 01 h för barnsängshustrur att
befordra vissa då n.uurlig*» uttömningar (lochior. fluxus). Dess
nytta i veneiiska krämpor lär ej vara synnerligen
märkvärdig. Pioten samlas vårtiden, eller före blomningen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/1/0262.html
