Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66o.
FILAGO ARVENSIS.
Blomfodren femkantige, mot spetsen glatta och
glänsande, sittande tätt tillsammans i blomvippans
tudelningar och ändar, understödda af blad, som
ä-ro kortare än desamma. Stjelken nedtill enkel,
e-huru med rotgrenar.
Linn, El» Svec. n. 781. - edit Wahleub. n, 967.
Deremot, då man hos oss reser söderåt, finner man icke
denna andra arten förr än man hinner långt ned i Göthaland,
isynnerhet uti strandorter såsom Kalmare län vid Döderhult,
der den intager sådana måttligt torra fält, som i dessa orter
icke illa egna sig till åkerbruk, och derföre antingen förr
varit uppkörda till åker (hvilka ställen företrädesvis kallas
ar-vensia) eller kunna blifva det. Föregående art intager ännu här
längre in i landet belägna och derföre äfven högre ställen, si
att bådas namn jemförelsevis befinnas rätt passande. Men uti
Skåne blir sedan förhållandet något annorlunda, i det att
denna art bibehåller sig på de för blåsten mest utsatta och
högre ställen, medan den förra, som snarare synes lida af torra
blåsten, sänker sig ned i dälderna, der också åkrarna, »a
mera än förut befinnas anlagda, så att den till och med
kommer bland säden. Allt sådant äger i det motsvarande Norra
Tyskland i ännu högre grad rum, så att der vår F. arvensis
synes mera förtjena namn af montana, och deremot vår F\
montana snarare böra heta F. arvensis, hvilken
omständighet varit orsaken till namn-omvexlingen, då artkännetecknen a
befunnits så pass tvetydiga, att de icke förmått motverka densamma.
l)et är också anmärkningsvärdt, att så långt som
Iocal-omvexlin-gen ägt rum, har ock nanm-omvexlingen gått, men icke längre.
Man finner allt detta mindre underligt, då man iakttager,
att ganska många växter, som hos oss t. ex. i Skåne äro
»lättlandsväxter (mer eller mindre arvenses) i Norra Tyskland
saknas tills man kommer i bergstrakter. Tvärs om har man
nog exempel på bergsväxter hos oss, som igenfinnas i
Tysklands lägsta strandorter. Detta är till en del följden af båda
ländernas motsatta afsluttning, det ena mot söder, det andra
mot norr, hvaraf icke annat kan än till en del omvexlande
förhållanden följa j men att här vidare förklara sådant, tillåter
icke stället.
Då nu de olika benämningarna befinnas stödja sig på
olika naturliga förtållanden, så kan blifva fråga om icke det
sydligare bör gälla mera än det nordligare. 1 delta afseende
måste vi begagna Linnasiska auctoriteten, och så länge dess
»ystem beständigt å nyo upplägges på andra sidan hafvet,
måtte också dess namn bibehållas och utlänningarna af oss lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
