Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ett nästan femrummigt fröhus j ocli det har derföre
funnits Författare, som upphöjt densamma till eget slägte under
namn af Viscaria vulgaris; andre hafva åtminstone gjort en
egen afdelning deraf. * Likväl är den en så nära anförvant till
L. alpina, som icke har något af dessa kännetecken, altman
blir frestad att anse den sednare som en afmagrad fjällen
tillhörande form deraf. Detta synes visa huru vissa kännetecken,
som på en del ställen i Växtriket förslå till hela Ordningars
skiljande, på andra ställen icke en gång duga till goda
af-delningar inom ett slägte. Vid närmare betraktande finner man
också att femrummigheten hos nu ifrågavarande växts fröhus
är så litet verklig, att skiljeväggai’na utgöras endast af inåt
upphöjda väggarnas mellanribbor, som aldrig sammanhänga
med det midt uti varande likafullt fria fröfästet. Det kommer
således au på att icke af sådana mera skenbart än verkligen
vigtiga skiljaktigheter låta leda sig från det verkligen
naturliga. Härutinnan var Linné högst mästerlig.
En synnerlig egenhet, soin i högsta grad förekommer hos
arter af slägtet Lychnis, men som deremot befinnes mycket
främmande för slägtet Agrostemma, äfvensom för andre större
Nejlikväxter, är att blommorna ibland blifva af en, ehuru
otydlig, tvåbyggare natur. Förutan de med längre ståndare
försedda stånden, som äro de vanligaste, finnas, åtminstone vid
Upsala, tydligen skiljda honstånd, som hafva flere gånger längre
pistiller, men korta fruktbärare och blomfoder, kortare,
blekare och mera urnupna kronblad, hvarom tabellen med dess
förklaring må jemföras.
Artens vetenskapliga äfvensom Svenska namn härrör af den syn.
nerliga klibbighet, som stjelken nedom de öfro lederna eller der den är
som smalast, utsvettar. Denna klibbighets obetydliga mängd miste göra
chemiska undersökningen deraf ganska svår. Man ser blott att den är
olöslig i vatten och nästan lika mycket i Alkohol. Den synes närmast
komma öfverens med den klibbighet, som finnes på poppelknoppama.
Under densamma är det gröna åtminstone mycket blekare, men
huruvida detta härrör af detsammas utsvettning heller af ljusets mindre
tillträde är svårare att säga. Ythinnans organiska bildning, som på
bladen är temligen tydlig med sina utdunstningsporer, blir på stjelkon
så fin och synes under klibbigheten så likadan som bredvid
densamma, att häraf föga upplysning kunnat vinnas.
Tjärörten växer som ymnigast på ängsbackar uti släta landsorter
från Skåne till nedersta delen af Vermland. Längre norr åt såsom i
Vestmanlands bergslag och Dalarna håller den sig endast på slörre
sandiga dalslätter utmed de största vattendragen. Vid Bottenhnfvet
finnes den här och der mindre ymnigt ända till Sollefteå i Ångermanland.
Den skall ätas gerna af får, något af getter och hästar, men allueles
icke af hornboskapen, hvilket allt synes begripligt af grundsatser, som
till en liten del under föregående numer blifvit antydda.
Tab. är ritad vid Upsala. Hufvudfiguren a. föresiäller ett måttligt
stort stånd med riktigt tvåkönado blommor, så att ståndarne äro
längre än pistilleme. b. en sådan blomma, söndertagen, med blott tvänne
qvarsittande ståndare och ett kronblad, c, doss fruktämne särskildt
och förstoradt lör att i synnerhet bättre låta se det långa fäslets skaft.—
d. en honblomma, blekare till lärgen, med kortare blomfoder, blom.
blad och i synnerhet ståndare, men med desto längre pistiller,
e.densamma söndertagen liksom b. af lorra sorten, f. dess fruktämne till
jemförelse med c. af förra förändringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
