- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
114

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GERANIUM palustre.

Skaften tvåblomige, ensamna, ganska långa och
tillika med stjelken knälikt nedhöjda. Bladen
fem-klufna tandade. Blomfodren udd-spetsade
(cuspidati). Kronbladen i toppen hela (utan
urnyp-ning).

Linn. Sp. PJ. ed* \Yiild* 3» p. 703. Wahlenb. Fl. Sy. n. 767-

j^ästan af samma skäl, som man fruktat att gifva den
Allmännaste Vatten-Ranunkeln, liar man äfven i anseende till
mångformiglieten tvekat att framställa de allmännaste flerårigt;
Stork-näfvarne [Gerania), och får först meddela denna mera
©vanliga och lätt afskiljda art. Den skiljes redan genom sin rot,
som icke allenast är flerårig, utan också har tjockare eller
tapp-formige rottrådar. Detta är något eget för tvänne det vestra Skåne
tillhörige arter, som synes vara en öfvergång till den ännu större
knölighet, hvilken tillhör ännu sydligare växter af detta slägte.
Närvarande art far deremot till örten en desto större smalhet
och vekhet, så att den mest nedligger på. andra växter eller
marken. Äf detta skäl utsträcker den sina blomskaft särdeles
långt för att förete sina sköna blodröda blommor. Vidare skiljes
den med sina både i toppen liela och vid basen jemna (icke
vågige) kronblad.

Uti vestra delen af Skåne finnes denna art temligen
ymnigt vid Fogelsång, Norra Wram, Kropp m. fl. st.; men
annars är den blott sedd vid Christianstad, och hvad ännu
märkvärdigare är söder om Götheborg vid tunnagården i Fässbergs
socken på en äng, som kallas brudängen. Den synes fordra
sådana kärraktiga ängar, som, utan att genom sin sumpighet
om sommaren blifva kalla, likväl om vintern genom
öfver-svämningar eller någon annan omständighet till hög grad
befrias från grundfrysning eller käle. I en sådan mark, som
föröfrigt äger en lös svartmylla, frodas dess Irötter ganska
mycket, utan att växten oivan jord blir särdeles framträdande.
Det är på. sådana ställen, som des3 besynnerliga rötter skulle
kunna fås till temlig mängd; och det är väl ingen tvifvel,
att de då genom sina tjocka rottrådar skulle både mycket
mera förslå, och vara kraftigare såsom sammandragande eller till
©ch med garfvande medel, än de andra blott med smala
rottrådar försedda Storknäfvarne.

På den söder om Sverige varande Europas stora
continent är denna arten rätt allmän, ända till och med på de
lägre alperna, och skall äfven med framgång blifva införd i
trägårdarne till prydnad, förmodligen dock endast å särdeles
passande belägenhet. Deremot felar den alldeles på de
Brittiske öarna, livilka i så många afseenden skilja sig från det
©friga ’Europa. Huruvida man liäruti får igenkänna en conti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free